Cervikal spondylotisk myelopati Kluster | Bedömning av ryggrad

Cervikal spondylotisk myelopati är den vanligaste orsaken till atraumatisk ryggmärgsskada hos äldre. De huvudsakliga symtomen vid cervikal spondylosmyelopati är gångavvikelser och svaga eller stela ben med smygande debut. Dessutom rapporterar patienterna klumpighet och nedsatt känsel i händerna. När ryggmärgen komprimeras kan patienterna också få symtom från centrala delar av ryggmärgen, t.ex. spasticitet och urinretention. Det kan alltså vara ett potentiellt förödande tillstånd. 

Cook et al. (2010) tog fram ett kluster av prediktiva kliniska testresultat för ett urval patienter med hjälp av en klinisk diagnos som referensstandard för CSM. Målet med klustret är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede eller att utesluta tillståndet vid screening.

De fem tester eller patientegenskaper som ingår i regeln är följande:

1. Gångavvikelse: som visar sig som onormalt bredbaserad gång, ataxi eller spastisk gång

2. Ett positivt Hoffmanns tecken: Detta test kännetecknas av en reflexmässig sammandragning av tummen och pekfingret när man vänder på den distala delen av långfingret.

3. Ett inverterat supinatortecken: som framkallas genom snabb knackning nära processus styloideus på radius, fästet för senan brachioradialis. Det visar sig i fingerflexion eller lätt armbågssträckning.
4. Ett positivt Babinski-tecken: Detta tecken visar sig som en förlängning av stortån och en utbredning av de övriga fyra tårna när man stryker över fotsulans laterala sida från hälen och framåt mot stortån.
5. Ålder >45 år gammal

Om 3/5 av de ovannämnda egenskaperna är positiva är det positiva sannolikhetsförhållandet för cervikal spondylotisk myelopati 30,9. Om endast en är positiv är den negativa sannolikhetskvoten 0,18.

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Cook, C., Brown, C., Isaacs, R., Roman, M., Davis, S. och Richardson, W. (2010). Klustrade kliniska fynd för diagnos av myelopati i halsryggen. Journal of Manual & Manipulative Therapy, 18(4), 175-180.