Lär dig
Whipple-test | Subakromialt smärtsyndrom | Supraspinatusavrivningar
Enligt Ackman et al. (2019) visade Whipple-testet en en sensitivitet på 88,6 % och en specificitet på 29,4 %.
En annan diagnostisk studie av Sgroi et al. (2018) konstaterades en sensitivitet på 68 % och en specificitet på 31 %.
När vi tittar på de resulterande sannolikhetskvoterna, som närmar sig 1, kan vi dra slutsatsen att detta test har en svag klinisk diagnostisk noggrannhet och därmed ingen praktisk nytta.
För att utföra Whipple-testet håller patienten handen på den drabbade axeln med handflatan nedåt framför den kontralaterala axeln och motstår en nedåtgående kraft som utövas av undersökaren.
Detta test klassificeras som positivt vid smärta i axeln och/eller svaghet mot den nedåtgående kraften jämfört med den kontralaterala armen.
Båda studierna som vi nämnde i början visade också att varken Whipple-testet eller testet med tom eller full burk kan skilja mellan partiell och full tjocklek på supraspinatussenan. Tänk på att EMG-studier, t.ex. av Boettcher et al. (2009) visar att det är omöjligt att isolera en enda rotatorkuffmuskel och att t.ex. mer än 10 olika muskler är aktiva i testpositionerna.
21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS
Andra vanliga tester för att bedöma subakromiellt impingementsyndrom är
Referenser
Gillar du det du lär dig?
KÖP HELA FYSIOTUTORS BEDÖMNINGSBOK
- E-bok med 600+ sidor
- Interaktivt innehåll (direkt videodemonstration, PubMed-artiklar)
- Statistiska värden för alla specialtester från den senaste forskningen
- Finns i 🇬🇧 🇩🇪 🇫🇷 🇪🇸 🇮🇹 🇵🇹 🇹🇷
- Och mycket mer!