Valsalva-manövern | Bedömning av cervikalt radikulärt syndrom

Valsalva-manövern ökar det intraspinala trycket, vilket i sin tur kan förvärra neuropatier eller radikulär smärta.

Enligt Wainner et al. (2003) har den en sensitivitet på 22% och en specificitet på 94% vid detektion av cervikalt radikulärt syndrom. Det kan därför användas för att öka risken för cervikal radikulopati efter testet, men har fortfarande en ganska svag klinisk nytta som fristående test.

För att utföra testet ska patienten sitta i sittande ställning. Be sedan patienten att ta ett djupt andetag och hålla andan medan han eller hon försöker andas ut under två till tre sekunder med gradvis ökande kraft. En del tycker kanske att det är lättare att blåsa mot handryggen eller tänker på att stödja sig som när man utför en toalettprocedur eller utjämnar trycket i örat under dykning.

Detta test är positivt om patientens smärta eller parestesi i armen återges.

Andra vanliga tester för att bedöma cervikalt radikulärt syndrom är

• Spänningstest för övre extremiteter 1 / ULNT A
• Distraktionstest för livmoderhalsen
• Spurlings test
• Kluster av Wainner

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Wainner RS, Fritz JM, Irrgang JJ, Boninger ML, Delitto A, Allison S. Tillförlitlighet och diagnostisk noggrannhet hos den kliniska undersökningen och patientens självrapport för cervikal radikulopati. Rygg. 2003 Jan 1;28(1):52-62.