Tennisarmbågsövningar | Rehabilitering av lateral epikondylalgia

Även om förloppet för LE är gynnsamt med 89% av patienterna som rapporterar smärtlindring efter 1 års uppföljning, visade en randomiserad kontrollerad studie av Peterson et al. under år 2011 har visat överlägsna resultat avseende smärta med daglig progressiv träning jämfört med en avvaktande strategi vid tre månaders uppföljning. För närvarande finns det inget allmänt samförstånd om vilken träningsform som är överlägsen den andra. Även om isometrisk träning i allmänhet verkar minska smärtan vid tendinopati, Coombes et al. år 2016 en ökning av smärtintensiteten efter ett akut isometriskt träningspass med en intensitet som ligger över, men inte under, den individuella smärttröskeln. Så även om isometrisk träning fortfarande kan ha en plats i rehabilitering av lateral epikondylalgi, kan träning över smärttröskeln vara mindre effektiv i armbågen jämfört med andra kroppsregioner.

En annan studie av Peterson et al. 2014 jämfördes ett koncentriskt med ett excentriskt dagligt hemträningsprogram hos patienter med kronisk LE. De fann en snabbare minskning av smärta och ökad styrka i gruppen som utförde excentriska övningar från två månader och framåt. Båda grupperna förbättrades dock signifikant avseende smärta och styrka och den grova skillnaden mellan grupperna var inte signifikant vid 12 månaders uppföljning. Av denna anledning drar författarna slutsatsen att båda träningsformerna kan användas för att förenkla utförandet av övningen, men att betona den excentriska arbetsfasen kommer förmodligen att ge en fördel. 

Följande övningar som beskrivs av Kenas et al. år 2015 kan ingå i ett rehabprogram för lateral epikondylalgi. Vi har modifierat dem så att den koncentriska delen av övningen också ingår:

Författarna rekommenderar att man inkluderar en övning för handledsextension och en övning för handledssupination per träningspass med 2 set om 10 repetitioner. Varje repetition ska utföras långsamt och kontrollerat. Behandlingarna bör utföras 3 gånger i veckan med en viloperiod på 24-48 timmar emellan för att ge möjlighet till ordentlig återhämtning och en positiv nettosyntes av kollagen.

I likhet med tendinopati i andra kroppsregioner är god belastningshantering nyckeln till rehabilitering. Detta innebär att patienten tillfälligt bör undvika eller minska aktiviteter som förvärrar armbågssmärtan. Samtidigt måste träningsprogrammet ligga så nära senans nuvarande kapacitet som möjligt och utvecklas under rehabiliteringens gång för att driva på anpassningen. Av den anledningen rekommenderar vi att du börjar med en träningsvolym som patienten precis kan tolerera på ett smärtfritt sätt och noga observerar patientens reaktion på träningen under 24 timmar. Om smärtan inte förvärras mer än 24 timmar efter träningen kan träningsvolymen ökas gradvis genom att lägga till repetitioner, set eller intensitet i form av ökat motstånd.

TITTA PÅ TVÅ 100% KOSTNADSFRIA WEBBSEMINARIER OM AXELSMÄRTA OCH SMÄRTA I HANDLEDEN PÅ ULNASIDAN

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Om du är nyfiken på hur man diagnostiserar tennisarmbåge kan du kolla in följande ortopediska tester:

• Mills Test
• Cozens test
• Maudsleys test

Coombes BK, Wiebusch M, Heales L, Stephenson A, Vicenzino B. Isometrisk träning över men inte under en individs smärttröskel påverkar smärtupplevelsen hos personer med lateral epikondylalgi. Den kliniska tidskriften för smärta. 2016 Dec 1;32(12):1069-75.

Kenas A, Masi M, Kuntz C. Excentriska interventioner för lateral epikondylalgi. Strength & Conditioning Journal. 2015 Oct 1;37(5):47-52.

Magnusson SP, Langberg H, Kjaer M. Patogenesen vid tendinopati: balansering av svaret på belastning. Nature Reviews Rheumatology. 2010 maj;6(5):262-8.

Peterson M, Butler S, Eriksson M, Svärdsudd K. En randomiserad kontrollerad studie av excentrisk vs. koncentrisk graderad träning vid kronisk tennisarmbåge (lateral armbågstendinopati). Klinisk rehabilitering. 2014 sep;28(9):862-72.

Peterson M, Butler S, Eriksson M, Svärdsudd K. En randomiserad kontrollerad studie av träning jämfört med väntelista vid kronisk tennisarmbåge (lateral epikondylos). Upsala tidskrift för medicinsk vetenskap. 2011 Nov 1;116(4):269-79.