MCL Cluster | Diagnostisering av skador på det mediala kollateralligamentet

Kastelein et al. (2008) genomförde en studie för att undersöka den diagnostiska noggrannheten hos anamnesuppgifter samt ortopediska tester för att bedöma integriteten hos MCL. Totalt 36 variabler från patienthistoria, skademekanism, tecken på trauma, aktuella symtom under det första besöket samt resultat från den fysiska undersökningen ingick i deras modell. I slutändan kunde fyra variabler användas i modellen - 2 fynd från patientens anamnes, nämligen trauma genom yttre våld mot benet och rotationstrauma, och 2 från den fysiska undersökningen: Smärta under valgusbelastningstestet vid 30° samt laxering under testet.

Om minst 1 av 2 fynd från anamnesen OCH smärta reproduceras under valgusbelastningstestet vid 30° föreligger, är den positiva sannolikhetskvoten för en MCL-lesion som bekräftats med MR 4,8. Om laxiteten också ökar under valgusbelastningstestet stiger den positiva sannolikhetskvoten till 6,4. Om endast ett fynd finns i anamnesen och inga fynd vid den fysiska undersökningen är positiva, kan förekomsten av en MCL-lesion rimligen uteslutas och antalet onödiga remisser för bilddiagnostik minskas. Och även om man misstänker en skada, och det inte finns någon knälåsning eller misstanke om fraktur, är rekommendationen enligt riktlinjerna för klinisk praxis fortfarande ett konservativt tillvägagångssätt.

Om du vill lära dig hur du utför Valgus Stress Test som nämns i klustret klickar du på testnamnet.

Kastelein M, Wagemakers HP, Luijsterburg PA, Verhaar JA, Koes BW, Bierma-Zeinstra SM. Bedömning av knäledsskador orsakade av mediala kollateralligamentet i allmänpraktik. American Journal of Medicine. 2008 Nov 1;121(11):982-8.