Lär dig
Anterior instabilitet i axeln Kluster | Bedömning av axeln
Axelleden har en mycket stor rörlighet, vilket gör den känslig för instabilitet. Medan muskelkrafterna kontrollerar stabiliteten i mitten av rörelseomfånget, visar sig klinisk instabilitet vid slutet av rörelseomfånget. Instabiliteten blir uppenbar när en patient känner oro eller rädsla för subluxation vid det yttersta rörelseomfånget.
Shoulder Apprehension Test har en sensitivitet på 65,6% och en specificitet på 95,4% enligt Hegedus et al. (2012) och har ett starkt kliniskt värde för att inkludera eller bekräfta främre instabilitet. Enligt samma författare har axelförflyttningstestet en sensitivitet på 64,6% och en specificitet på 90,2%.
Farber et al. (2006) kombinerade båda testerna i ett kluster och fann en sensitivitet på 81% och en specificitet på 98%. På grund av sin höga noggrannhet har detta testkluster ett högt kliniskt värde i praktiken.
Förståelsetest
För att utföra testet ligger patienten i ryggläge med den sida som ska undersökas nära bänkens kant. Patientens axel förs sedan in i 90° abduktion. Patienten instrueras att framföra eventuella farhågor eller rädsla för subluxation till undersökaren under testet. Därefter för undersökaren försiktigt axeln i mer och mer extern rotation och ska leta efter tecken på oro hos patienten.
Vid ett positivt test rapporterar patienten rädsla för luxation vid större externa rotationsomfång.
Biomekaniskt sett är det mer logiskt att abducera patientens arm horisontellt för att få humerus huvud att glida anteriort.
Test av omlokalisering
Testet används när patienten har rapporterat oro under apprehension-testet. Så rädslan för subluxation när patientens arm förs in i 90° abduktion och extra extern rotation. Där ger undersökaren ett anteriort till posteriort (AP) riktat tryck mot humerushuvudet.
Testet anses vara positivt när patientens rädsla för luxation minskar efter att AP-trycket har applicerats.
Andra vanliga tester för att bedöma instabilitet i den främre glenohumeralleden är
21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS
Referenser
Hegedus EJ, Goode AP, Cook CE, Michener L, Myer CA, Myer DM, Wright AA. Vilka fysiska undersökningar är mest värdefulla för läkaren vid undersökning av axeln? Uppdatering av en systematisk översikt med metaanalys av enskilda tester. Brittisk tidskrift för idrottsmedicin. 2012 nov 1;46(14):964-78.
Farber, A. J., Castillo, R., Clough, M., Bahk, M. och McFarland, E. G. (2006). Klinisk bedömning av tre vanliga tester för traumatisk främre axelinstabilitet. JBJS, 88(7), 1467-1474.
Gillar du det du lär dig?
KÖP HELA FYSIOTUTORS BEDÖMNINGSBOK
- E-bok med 600+ sidor
- Interaktivt innehåll (direkt videodemonstration, PubMed-artiklar)
- Statistiska värden för alla specialtester från den senaste forskningen
- Finns i 🇬🇧 🇩🇪 🇫🇷 🇪🇸 🇮🇹 🇵🇹 🇹🇷
- Och mycket mer!