Tendinopati i rotatorkuffen: Den nya riktlinjen för klinisk praxis 2025

Rotatorcuffrelaterad axelsmärta är en av de vanligaste muskuloskeletala besvären
som förekommer i primärvården och på fysioterapikliniker. Ändå är övermedicinering, inkonsekventa
bedömningsstrategier och beroende av bilddiagnostik fortfarande vanligt förekommande. 2025 Clinical
Practice Guideline av Desmeules et al, publicerad i Journal of Orthopaedic & Sports
Physical Therapy, ger en omfattande och evidensbaserad översikt för diagnos,
icke-kirurgisk behandling och rehabilitering av vuxna med tendinopati i rotatorkuffen (RCT).
Den här artikeln sammanfattar de viktigaste uppdateringarna och lärdomarna från 2025 års riktlinjer och hjälper
kliniker att tillämpa dem med självförtroende och tydlighet i den dagliga verksamheten.

Varför denna riktlinje är viktig

Riktlinjerna för klinisk praxis har tagits fram av ett internationellt team av experter inom fysioterapi, ortopedi och
fysikalisk medicin och bygger på systematiska utvärderingar, patientmedverkan
och rigorösa metodologiska standarder. Med stöd av Quebec Rehabilitation
Network (REPAR), Quebec Pain Research Network (QPRN) och Academy of
Orthopaedic Physical Therapy (AOPT) of the American Physical Therapy Association
(APTA) sammanställer den bästa tillgängliga evidensen för kliniker över hela världen. Åtta
patientrepresentanter från tre länder har deltagit i revideringsprocessen, vilket innebär att denna riktlinje
även återspeglar vårdtagarnas erfarenheter och preferenser.

Evidensgrader förklaras

Varje rekommendation i de kliniska riktlinjerna har tilldelats en gradering som återspeglar
styrkan och säkerheten i underlaget:

• Grad A - Stark evidens: Stöds av flera randomiserade kontrollerade studier (RCT) eller systematiska översikter av hög kvalitet.
• Grad B - Måttlig evidens: Stöds av minst en RCT av hög kvalitet eller flera RCT eller kohortstudier av lägre kvalitet.
• Grad C - Svagt bevisvärde: Baserat på enstaka studier av lägre kvalitet eller expertkonsensus där forskningen är begränsad.
• Grad D - Motstridiga bevis: Studierna är oeniga i sina resultat.
• Grad E - Teoretisk/grundläggande: Baserat på kadaver-, biomekanisk- eller djurforskning.
• Betyg F - Expertutlåtande: Baserat på bästa praxis och kliniskt samförstånd i avsaknad av empiriska bevis.

Rotatorkuffrelaterad axelvärk

Få självförtroende och expertis för att effektivt hantera rotatorkuffrelaterad axelsmärta hos dina patienter med Filip Struyf. Du kommer att få verktyg och kunskap för att förbättra axelfunktionen, minska smärtan och förbättra livskvaliteten för dina patienter.

Detaljer om kursen

Viktiga kliniska rekommendationer

1. Bedömning och diagnos

• Omfattande subjektiv anamnes (betyg F): Läkaren måste göra en noggrann anamnes
  med hänsyn till ålder, kön, handdominans, arbetskrav, sportaktiviteter,
  läkemedelsanvändning, komorbiditet, psykosociala faktorer, skademekanism, tidigare behandlingar,
  aktuella symtom (smärta, begränsning av rörelseomfång [ROM], svaghet) och patientens mål.
• Fysisk bedömning (betyg F): Bör omfatta inspektion med avseende på deformitet, muskelatrofi,
  och svullnad; mätning av aktiv/passiv ROM och styrka; samt valfri palpation och
  specialtester baserade på kliniskt resonemang. Cervikal ryggrad bör screenas för att utesluta
  refererad smärta.
• Röda flaggor ( grad F): Läkare måste screena för allvarliga sjukdomar som infektioner,
  cancer, kardiovaskulära tillstånd eller systemisk påverkan.
  Prognostiska faktorer (grad B): Identifiering av personliga, kliniska och arbetsrelaterade faktorer
  som påverkar prognosen rekommenderas för att vägleda individuella vårdplaner.
• Särskilda tester (klass B): Painful arc test kan hjälpa till att bekräfta diagnosen, medan Hawkins-
  Kennedy-testet kan hjälpa till att utesluta den.
• Objektiva mätningar (betyg A): ROM bör mätas med en goniometer,
  inklinometer eller en validerad smartphone-applikation. Scapulär ROM är opålitlig och rekommenderas inte
  . Styrketest bör utföras med hjälp av en handhållen dynamometer.
• Patientrapporterade resultatmått (grad A): Använd validerade, tillförlitliga och responsiva
  verktyg som Shoulder Pain and Disability Index (SPADI) eller frågeformuläret Disabilities of the Arm,
  Shoulder and Hand (DASH) för att spåra smärta och funktionsnedsättning.
• Bilddiagnostik (betyg F): Bör inte användas initialt. Diagnostiskt ultraljud är att föredra om
  bildtagning behövs efter 12 veckors misslyckad konservativ behandling. Magnetresonanstomografi
  (MRT) rekommenderas inte rutinmässigt. Diskutera för- och nackdelar med bilddiagnostik öppet med patienterna.
• Hänvisning (grad F): Patienter med ihållande och allvarliga symtom efter 12 veckors behandling
  bör remitteras till en specialist på rörelseapparaten (t.ex. idrottsläkare, fysiater eller
  ortopedkirurg).

2. Farmakologisk behandling

• Paracetamol (grad C): Kan rekommenderas för kortvarig smärtlindring. Icke-steroidal
• Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) (klass B): Effektivt för kortvarig smärtlindring.
• Opioider (betyg F/C): Bör inte användas som första linjens behandling. Kan övervägas som korttidsbehandling i svåra fall där andra alternativ är ineffektiva eller kontraindicerade. Kräver regelbunden omprövning av risk.
• Kortikosteroidinjektioner (klass B/C): Kan användas för kortvarig smärtlindring men inte som
• första linjens intervention. Ultraljudsvägledning rekommenderas om injektioner ges.
• Lavage av kalcifikation (grad B): Rekommenderas vid förkalkningstendinopati som inte svarar på
• inledande behandlingar.
• Trombocytrik plasma (PRP) och hyaluronsyra (grad D/F): Kan övervägas

3. Rehabiliteringsprinciper

• Utbildning (grad C): Läkare bör utbilda patienterna om deras tillstånd, aktivitetsmodifiering, smärtneurovetenskap, prognos och strategier för egenvård.
  Skräddarsy
  kommunikationen efter läs- och skrivkunnighet och psykosociala förhållanden.
• Träningsterapi (grad A): Kärnintervention. Bör omfatta träning med progressivt motstånd
  och motoriska kontrollövningar. Individualisera baserat på smärttolerans och patientens mål.
• Manuell terapi (grad B): Kan minska smärtan på kort sikt när den används tillsammans med träning.
  Teknikerna omfattar mjukdelsarbete och ledmobiliseringar/manipulationer.
• Tejpning (grad D): Kan användas som komplement för att minska smärta på kort sikt.
• Akupunktur (grad C): Kan ge ytterligare kortsiktiga fördelar i kombination med aktiv
  rehab.
• Stötvågsbehandling (grad C): Användbar vid förkalkad tendinopati. Rekommenderas inte i RCT utan förkalkning
  .
• Laserbehandling (grad C): Kan minska smärtan vid förkalkningstendinopati.
• Terapeutiskt ultraljud (klass C/B): Rekommenderas inte för vare sig kalcificerande eller icke kalcificerande
  RCT på grund av bristande nytta.
• Ergonomiska anpassningar (grad C): Kan bidra till att minska den yrkesmässiga belastningen på axeln.

4. Återgå till Sport

• Belastningstolerans (grad F): Planer för återgång till idrott bör baseras på idrottarens förmåga att
  tolerera belastning av axel och rotatorkuff.
• Utfallsmått (grad F): Använd validerade verktyg för att bedöma smärta, funktionsnedsättning, beredskap att
  återvända och funktionell prestation. Exempel på detta är idrottsspecifika prestationstest och checklistor för återgång till idrott (
  ).

Sammanfattning

2025 års Clinical Practice Guideline för tendinopati i rotatorkuffen ger ett tydligt och
omfattande ramverk för konservativ axelvård. Den prioriterar en individuell
bedömning baserad på patientens anamnes och kliniska undersökning, avråder från tidig bilddiagnostik,
och stöder objektiva mätverktyg för rörelseomfång och styrka.
Farmakologiska interventioner är sekundära i förhållande till aktiv rehabilitering, med träningsterapi
som hörnstenen i återhämtningen. Tilläggsbehandlingar som manuell terapi, tejpning och
akupunktur kan övervägas selektivt. Riktlinjerna belyser också vikten av
patientcentrerad utbildning och gradvis, belastningsbaserad programmering för återgång till idrott. Överlag uppmuntrar
kliniker att förlita sig mindre på bilddiagnostik och passiva metoder och mer på
aktiva, evidensbaserade strategier som stärker patienterna.

Förändringar från 2022 års riktlinjer:

• Integrering av systematiska översikter fram till oktober 2023.
• Nya rekommendationer som specifikt tar upp återgång till idrott.
• Tydligare gradering av evidens med hjälp av GRADE-anpassad metodik.
• Förbättrat patientcentrerat språk och prioritering av delat beslutsfattande.

Beslutsträd för hantering av rotatorkuffen

Författarna tillhandahöll ytterligare ett beslutsträd som vägleder kliniker i deras patienters
rehabiliteringsprocess efter tendinopati i rotatorkuffen.

Begränsningar och slutsats

Även om dessa riktlinjer är omfattande saknas det fortfarande högkvalitativa RCT-studier inom vissa områden, t.ex. tidslinjer för återgång till idrott och PRP
effektivitet. Ytterligare forskning behövs för att individualisera
behandling och identifiera prognostiska undergrupper.
CPG 2025 Rotator Cuff Tendinopathy erbjuder ett evidensbaserat, patientcentrerat
tillvägagångssätt som kan minska överbehandling och förbättra kliniska resultat. Genom att anpassa praxis
till dessa rekommendationer kan kliniker med större säkerhet bedöma, utbilda och
rehabilitera vuxna med RCT.

Referens

Desmeules, F., Roy, J-S., Lafrance, S., et al. (2025). Rotator Cuff Tendinopathy Diagnosis,
Icke-kirurgisk medicinsk vård och rehabilitering: En riktlinje för klinisk praxis. Journal of
Orthopaedic & Sports Physical Therapy. https://doi.org/10.2519/jospt.2025.13182