Inledning

En slående iakttagelse när det gäller bristningar i rotatorkuffens senor är att det inte finns något samband mellan storleken och typen av bristning och den smärta och de funktionella funktionsnedsättningar som patienten kan uppleva. Ibland ger stora tårar små eller inga besvär, medan små tårar kan leda till betydande funktionsnedsättning och smärta. Det biopsykosociala sammanhanget kan spela en stor roll för smärtupplevelsen, vilket har visats i tidigare studier. I den här studien undersöktes om psykologisk stress har samband med smärta och funktion i axeln hos patienter med olika svårighetsgrad av rotatorkuffruptur. På så sätt bedömdes prognosen för rotatorkuffen för partiella bristningar, små till medeltjocka bristningar och stora till massiva fulla bristningar.

Metoder

I denna retrospektiva tvärsnittsstudie ingick deltagare som var planerade för artroskopisk reparation av rotatorkuffen. De fyllde i OSPRO-frågeformuläret med 11 frågor vid baslinjen. Detta verktyg ger en bedömning av psykosociala faktorer som kan ge upphov till varningssignaler. Den är avsedd att användas av ortopediska sjukgymnaster som vill uppskatta flera individuella psykologiska frågeformulär (t.ex. Patient Health Questionnaire och Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire) utan att patienten behöver besvära sig med att fylla i hela instrumentet.

Sambandet mellan OSPRO-frågeformuläret och patientrapporterad VAS, Single Assessment Numeric Evaluation (SANE) och American Shoulder and Elbow Surgeons Standardized Shoulder Assessment Form (ASES) studerades. Patienterna stratifierades sedan utifrån svårighetsgraden av rotatorkuffrupturen i partiella, små till medeltjocka och stora till massiva fulltjocka rupturer.

Resultat

Totalt 84 deltagare med rotatorkuffruptur ingick i studien. Trettionio hade en partiell bristning, 20% en liten till medelstor bristning i full tjocklek och 41% en stor till massiv bristning i full tjocklek.

Vid baslinjen fanns det inga skillnader i patientrapporterade resultat, OSPRO-poäng eller mellan de tre stratifieringarna av tårarnas svårighetsgrad. Resultaten visade på flera svaga till mycket svaga samband, med undantag för uppfattningar om att undvika fysisk aktivitet genom rädsla och ASES-poängen. Det negativa sambandet innebär att högre nivåer av rädsla för fysisk aktivitet leder till lägre och därmed sämre ASES-poäng.

Frågor och funderingar

Författarna använde OSPRO-frågeformuläret för att identifiera den nivå av stress som deltagarna upplevde. Men sambandet mellan OSPRO-poängen och smärta och funktion i axeln är ännu inte klarlagt. OSPRO finns i 3 olika utföranden: 17 frågor, 10 frågor och 7 frågor med en noggrannhet på minst 85 %, 81 % respektive 75 % för att identifiera gula flaggor. Författarna till denna studie nämnde att man skulle fylla i ett frågeformulär med 11 frågor. Jag antar att det här är en 10-punktsversion av OSPRO. Detta ger en träffsäkerhet på 75% för identifiering av gula flaggor. Jag undrar bara varför de inte har fyllt i 17-frågeversionen, eftersom 6 frågor till gör att man kan lita mer på resultatet.

Det intressanta med denna studie var att det inte fanns några signifikanta skillnader i patientrapporterade resultat mellan de tre stratifieringarna av tårarnas svårighetsgrad. Ännu mer intressant var att studien inte fann några signifikanta skillnader i smärtrelaterad psykologisk stress (mätt med OSPRO) mellan de tre stratifieringarna av tårarnas svårighetsgrad.

Författarna konstaterar att psykologisk stress före operationen var en starkare prediktor för dålig axelfunktion och smärta än svårighetsgraden av rotatorkuffen hos patienter som genomgick artroskopisk reparation av rotatorkuffen. Det bör dock noteras att det är en stark prediktor för axelfunktion och upplevd smärta före artroskopin, eftersom ASES-frågeformuläret fylldes i preoperativt. Denna studie kan därför inte ge någon förutsägelse om de postoperativa resultaten.

Vad är påverkan av den drabbade axeln? En byggnadsarbetare som är egenföretagare och har en dominant sidoförslitning kan till exempel uppleva mer psykiska besvär på grund av den belastning som förslitningen innebär för hans förmåga att utföra sitt arbete.

Prata nördigt med mig

Eftersom studien är en tvärsnittsstudie kan den inte svara på frågan om psykologisk stress är orsaken till smärta och nedsatt axelfunktion hos personer med en ruptur i rotatorkuffen. Den ger ingen orsaksförklaring, men den kan fånga upp relevant information som sedan kan undersökas vidare. Med resultaten från den här studien vet vi nu till exempel att enbart svårighetsgraden av rotatorkuffens avrivning kanske inte är den bästa förutsägelsen för hur mycket smärta någon har. Snarare bör man betrakta personen med en bristning i rotatorkuffen som en helhet, vilket ger en mer exakt förutsägelse av deras nivå av axelsmärta och funktion, än bara själva bristningen.

Studiedesignen var en retrospektiv tvärsnittsstudie. Retrospektiva studier kan sakna viktig information och ge en viss skevhet i resultaten. Tvärsnittsstudier å andra sidan använder information från en specifik tidpunkt och kan inte studera inverkan av förväxlingsvariabler som ålder, personlig bakgrund eller studiemiljö. Det ger en ögonblicksbild av de personer som var planerade att genomgå artroskopisk kirurgi vid den tidpunkten, på den givna platsen. Information som saknades för mig var skälet till att välja artroskopisk reparation. Blev de opererade på grund av nedsatt axelfunktion, smärta eller bara för att de hade en bristning? Jag kan verkligen förstå att vissa av dessa patienter blir oroliga när de vet att de ska opereras.

Det var viktigt att patienterna fick fylla i frågeformulären innan de träffade kirurgen. Detta kan ha lett till att svaren överskattades. Studien visade att patienter som söker för artroskopisk reparation verkar ha inslag av negativt humör eller lågt förtroende för rehabiliteringen. De kan därför rapportera högre nivåer av funktionsnedsättning och smärta. Förtroendet för rehabiliteringen mättes dock inte direkt, så jag skulle hellre vara försiktig med att använda detta påstående.

Det är viktigt att påpeka att resultaten inte kan generaliseras till alla rotatorkuffrupturer, eftersom denna studie endast omfattade deltagare som redan var planerade för artroskopisk reparation.

Budskap att ta med sig hem

Med tanke på att det inte bara är allvarlighetsgraden av en avsliten rotatorkuffsena som kan förutsäga en persons axelsmärta och funktionsnedsättningar, skulle det vara intressant att objektifiera hur bedrövad en person är. Detta kan ge en uppfattning om prognosen för patienter som genomgår artroskopi för sin trasiga rotatorkuff. Studien visade att högre nivåer av undvikande av rädsla var korrelerat med en lägre ASES-poäng, vilket innebär mer smärta och funktionsnedsättning. Psykiska besvär omfattar mer än bara undvikande av rädsla, men i den här studien var detta den enda faktor som hade ett måttligt samband med det patientrapporterade resultatformuläret ASES.

Referens

Okafor, C., Levin, J. M., Boadi, P., Cook, C., George, S., Klifto, C. och Anakwenze, O. (2023). Smärtrelaterad psykologisk stress har ett starkare samband med smärta och funktion i axeln än med hur allvarlig bristningen är hos patienter som genomgår reparation av rotatorkuffen. JSES International, 7(4), 544-549.