Inledning

Frågan om det finns en idealisk kroppshållning har länge varit omdiskuterad. Från ryggskola för kroppsarbetare till hållningsåtgärder för kontorsanställda - det verkar som om det är mycket viktigt att ha och bibehålla en idealisk hållning. Andra tror inte på att det finns några idealiska arbetsställningar utan rekommenderar att man ofta byter sittställning och att man sprider ut tunga arbetsuppgifter. Tidigare studier har visat att aktiva pauser och förändringar i kroppshållningen främjar återhämtningen från muskelbesvär. Effekterna har dock inte undersökts med avseende på återhämtning och återkommande nack- och ländryggssmärta.

Metoder

Författarna genomförde en 3-armad randomiserad klusterstudie med parallella grupper för att utvärdera effekten av aktiva pauser och posturala förändringar hos kontorsarbetare med hög risk för nack- eller ländryggssmärta. Risken för nacksmärta bedömdes med hjälp av Neck Pain Risk Score for Office Workers (NROW) och risken för framtida ländryggssmärta bedömdes med hjälp av Back Pain Risk Score for Office Workers (BROW).

Personer som inte hade nack- eller ländryggssmärta vid baslinjen följdes i 12 månader och de som fick nack- eller ländryggssmärta under uppföljningen ingick i denna studie. De randomiserades till sex grupper: två grupper som fick intervention A (aktiva pauser), två grupper som fick intervention B (postural förändring) och två grupper som fick placebointervention.

Gruppen som fick en aktiv paus fick en specialdesignad apparat bestående av en sittdyna, en processor och en smartphone-applikation. Data om sittande och pauser samt antalet posturala förändringar samlades in och bearbetades för att rekommendera aktiva pauser och posturala förändringar för varje individ. Instruktioner om aktiva pauser skickades till deltagarnas smartphone under arbetsdagen. Instruktioner om posturala förändringar skickades från processorn till sittdynan och framkallades genom att apparaten gradvis pumpade in luft i olika delar av sittdynan som var placerad under deltagarens rumpa. I kontrollgruppen användes en placebo-stolsdyna.

Resultat

193 kontorsanställda ingick i studien och 174 följdes under 12 månader.

Återhämtning av smärta i nacke och ländrygg

Återhämtningen från nack- och ländryggssmärta tog i median 2 månader (intervall 1-8 månader). Efter 1 månad, 2 månader respektive 8 månader hade 43%, 68% och 93% återhämtat sig från sina besvär. En signifikant skillnad i återhämtningstid mellan den aktiva pausen och kontrollgruppen observerades och detsamma gällde när man jämförde postural förändring med kontrollgruppen. Deltagarna i grupperna med aktiv paus och postural förändring återhämtade sig från sina nack- och ländryggssmärtor efter cirka en månad, medan deltagarna i kontrollgruppen behövde 2 månader för att återhämta sig. Författarna fann också att individer med högre smärtnivåer vid baslinjen hade längre återhämtningstid.

Återkommande nack- och ländryggssmärta

Under 12-månadersuppföljningen rapporterade 21%, 18% respektive 44% av deltagarna i gruppen med aktiva pauser, gruppen med postural förändring och kontrollgruppen återkommande nack- och ländryggssmärta. Kontrollgruppen hade större risk för återfall än grupperna med aktiv paus och postural förändring. Intressant nog var återfallen i kontrollgrupperna snabbare än i grupperna med aktiv paus och postural förändring, vilket framgår av figuren nedan.

Frågor och funderingar

Så låt oss börja med några frågor. Visar dessa resultat att frekventa positionsbyten kan bidra till återhämtning av nack- och ländryggssmärta eller påverka återkomsten av dessa besvär? Det verkar i alla fall så. Enligt resultaten bidrar aktiva pauser och frekventa positionsbyten till att återhämtningen går snabbare och leder till färre återfall.

En grupp kontorsanställda valdes dock ut från sex organisationer, däribland statliga och privata företag. Trots att arbetstagarna slumpmässigt fördelades till undersökningsgrupperna är det svårt att dra statistiska slutsatser av de erhållna resultaten, eftersom författarna använde sig av bekvämlighetsurval för att rekrytera kontorsanställda. Bekvämlighetsurval är en teknik som kan användas för pilotstudier, varifrån slutsatserna kan testas i mer rigorösa mönster. Denna form av urval kan leda till snedvridning av urvalet eftersom mer intresserade personer är mer benägna att delta i studien än de som inte är intresserade eller de som inte är villiga att investera tid. Den urvalsteknik som används i denna studie gör det därför omöjligt att dra några säkra slutsatser.

Prata nördigt med mig

Låt oss börja med några bra aspekter av den här studien. Studien var prospektivt registrerad och en avvikelse från det inlämnade protokollet nämndes. Deltagarna randomiserades och resultaten analyserades med en intention-to-treat-analys. Man ombads att hålla den fysiska aktiviteten på fritiden oförändrad, men denna variabel kontrollerades inte. Författarna tog hänsyn till 45 möjliga kovariater (även om de inte specificerades) i den multivariata analysen. Deltagare som tilldelats samma insats placerades på samma kontor. Detta kan ses som en bra aspekt - eftersom ingen kontaminering av interventionerna kan ske. Å andra sidan, när människor är samlade i kluster kan de lättare påverkas av andras erfarenheter.

Några begränsningar är att en stor andel av deltagarna var tvungna att arbeta hemifrån på grund av covid-19 och att inte alla tog med sig sittunderlägget till sina hemmakontor. Det gjordes ett försök att komma till rätta med detta genom att införa hemarbete som en konfunderande faktor. Men ingen information om hur stor andel som fortsatte sin insats hemifrån fanns tillgänglig, så här famlar vi i mörkret. Detsamma gäller för den dagliga sitttiden som inte övervakades och bristen på information om deltagarnas efterlevnad av den tilldelade interventionen.

Deltagarna i de tre grupperna skilde sig åt vid baseline avseende följande variabler: ålder, BMI, utbildningsnivå, anställningstid, fysiska krav i arbetet, socialt stöd, antal arbetstimmar och anställningstrygghet. Detta kan ha spelat en viktig roll i analysen och det specificerades inte närmare om detta kontrollerades för.

En annan viktig begränsning är det faktum att denna studie rekryterade kontorsanställda med risk för nack- och ländryggssmärta, så resultaten kanske inte kan generaliseras till alla kontorsanställda. Viktigt att notera är hur de definierade kontorsanställdas risk för nack- eller ländryggssmärta. Användningen av frågeformulären NROW och BROW innebär att risken bedömdes utifrån ett subjektivt mått. Med en specificitet på 48% och ett positivt prediktivt värde på 29% (NROW) och en specificitet på 68% och ett positivt prediktivt värde på 16% (BROW) verkar det dessutom som om dessa frågeformulär inte kunde definiera vilka kontorsanställda som löpte risk att drabbas av dessa symtom. Sist men inte minst, när det gäller bedömningen av återhämtningsgraden kan ojämn uppföljningstid ha påverkat författarnas slutsatser.

Budskap att ta med sig hem

Aktiva pauser från arbetet och regelbundna byten av sittställning verkar ha stor betydelse för tillfrisknande och återkommande nack- och ländryggssmärtor hos kontorsanställda. Även om författarna hävdar fördelarna med interventionerna bör resultaten tolkas med försiktighet eftersom flera metodologiska frågor kan ha påverkat resultaten. Eftersom aktiva pauser och förändringar i kroppshållningen kräver lite extra ansträngning kan de vara en lovande strategi för att avbryta en lång arbetsdag. Trots den försiktiga tolkningen av resultaten i den här studien rekommenderar vi ändå att man tar regelbundna aktiva pauser, eftersom den extra fysiska aktiviteten kan ha positiva effekter på mer än bara nack- och ryggsmärtor.

Referens

Akkarakittichoke, N., Waongenngarm, P., & Janwantanakul, P. (2021). Effekterna av aktiv paus och postural förändring på återhämtning från och återkommande nack- och ländryggssmärta hos kontorsarbetare: En 3-armad klusterrandomiserad kontrollerad studie. Muskuloskeletal vetenskap och praxis, 56, 102451.