Inledning

Patienters uppfattningar och förväntningar är viktiga drivkrafter för kliniska resultat. Forskning tyder på att högre patientnöjdhet hänger ihop med större engagemang, bättre följsamhet till behandlingen och förbättrade upplevda resultat. Negativa förväntningar kan däremot bidra till en nocebo-effekt, vilket kan öka smärta och minska behandlingens effektivitet. Därför är det avgörande att identifiera och bemöta patienters förväntningar på ett korrekt sätt – men det är ofta svårt i klinisk vardag. Den här artikeln tittar närmare på patienters förväntningar inom fysioterapi och lyfter fram möjliga skillnader mellan patienters prioriteringar och klinikers antaganden. Den här översikten syftar till att ge praktiska, direkt användbara verktyg för att bättre förstå patienters förväntningar, nöjdhet och upplevelser – så att du kan förbättra de kliniska resultaten.

Metoder

Denna tvärsnittsstudie följde STROBE:s riktlinjer för observationsstudier och CHERRIES rekommendationer för onlineenkäter. Två strukturerade frågeformulär togs fram och testades pilotmässigt på sex deltagare (tre patienter och tre fysioterapeuter). 

Enkäterna samlade in demografiska uppgifter och bedömde 22 förväntningar inom fyra områden: information, interaktion, expertis och miljö. Patienter rangordnade förväntningar utifrån personliga prioriteringar, medan fysioterapeuter rangordnade dem utifrån hur de uppfattade patienternas prioriteringar.

Stickprovsstorlekarna räknades ut med hjälp av SurveyMonkey (95% konfidensnivå, 5% felmarginal), med målet 385 patienter och 283 fysioterapeuter. Deltagarna rekryterades via digitala kanaler, inklusive patientföreningar, professionella nätverk, sociala medier och utskickslistor. 

Behörighetskriterierna presenteras vidare i tabell 1.

Statistisk analys genomfördes med Minitab. Gruppjämförelser utfördes med Mann–Whitney-tester, baserat på det genomsnittliga viktighetsvärde som tilldelades varje förväntan i de fyra domänerna. 

Resultat

Geografisk och socio-demografisk dataTotalt ingick 618 patienter med rörelseorganrelaterade (MSK) besvär och 489 fysioterapeuter efter screening för fullständiga svar. Uppgifter samlades in via webbaserade och pappersbaserade frågeformulär. Ofullständiga svar exkluderades och någon imputation genomfördes inte. Analyserna genomfördes med en konfidensnivå på 95 % och en felmarginal på 5 %. Patienterna fanns främst i vissa franska departement (Loiret, Hérault, Doubs), medan fysioterapeuterna var jämnare fördelade, med en högre koncentration i Île-de-France. Fysioterapeuternas socio-demografiska kännetecken redovisas separat.

Patienters förväntningar vid muskuloskeletala besvär

Olika förväntningar

Förväntningarna rangordnades enligt fastställda kategorier (information, interaktion, miljö, expertis). Patientens främsta prioriteringar var att förstå sitt tillstånd (information), att ha en behandlare som lyssnar och utbildar (interaktion), att få en grundlig inledande fysikalisk undersökning (expertis) samt snabb tillgång till vård (miljö).

Likheter mellan patienters och fysioterapeuters förväntningar

Jämförelser av patienters förväntningar med sjukgymnaster/ fysioterapeuter visade både samstämmighet och avvikelser i alla kategorier, där detaljerade statistiska analyser identifierade signifikanta skillnader. Dessa likheter och avvikelser presenteras i följande figurer. 

För tydlighetens skull skulle figuren vinna på att ange enheten för den ordinata axeln. Som författarna anger varierar poängen från 1 till N, där 1 motsvarar högsta prioritet och N lägsta. Varje punkt rangordnas inom sin kategori, där N motsvarar det totala antalet punkter i den kategorin.

Information

Fysioterapeuter överskattade betydelsen av att ge lösningar, samtidigt som de underskattade patienternas behov av förklaringar och råd för egenvård. Båda grupperna var eniga om vikten av att förstå tillståndet, men utan statistisk signifikans. Sammanfattningsvis handlar bristerna om patientutbildning och delaktighet/autonomi.

Terapeutisk interaktion

Även om båda grupperna höll med om vikten av att lyssna och kommunicera, underskattade fysioterapeuter patienternas förväntningar på delaktighet i beslutsfattande och motivation. Omvänt värderade fysioterapeuter betryggande besked och psykosocialt fokus för högt. Detta speglar en bristande överensstämmelse mellan mer aktiva respektive mer passiva modeller för patientdelaktighet.

Teknisk expertis

Patienter prioriterade den inledande bedömningen och förklaringar av diagnosen mer än fysioterapeuterna, medan fysioterapeuterna la större vikt vid behandlingsutfall. Ingen skillnad sågs för att få förväntad vård. Detta tyder på att patienter värderar tidiga delar av de kliniska processerna mer än vad vårdpersonalen väntar sig.

Vård- och omsorgsmiljö

Båda grupperna värderade korta väntetider, men fysioterapeuterna överskattade hur viktiga de är. Patienterna lade större vikt vid klinikens kvalitet och komfort. Andra logistiska faktorer visade inga signifikanta skillnader, vilket tyder på att miljörelaterade aspekter verkar underskattas av fysioterapeuter.

Illustrerad översikt över resultaten

Sammantaget visar resultaten en måttlig överensstämmelse mellan patienters förväntningar och fysioterapeuters uppfattningar, men det finns fortfarande tydliga skillnader. De handlar främst om hur viktigt det är med förklaringar, patientdelaktighet och vårdmiljöns kvalitet. Fysioterapeuterna identifierar visserligen i regel de viktigaste prioriteringarna, men de överskattar eller underskattar deras relativa betydelse.

Frågor och funderingar

Den Common Sense-modellen för självreglering (CSM) kan utgöra en användbar ram för att bemöta patientförväntningar. Modellen beskriver fem centrala domäner som formar individens bild av ett hälsotillstånd: identitet (den diagnostiska etiketten, t.ex. tendinopati eller fraktur), tidslinje (upplevd debut, duration och utveckling), konsekvenser (påverkan på fysisk, kognitiv och social funktion), orsaker (föreställningar om tillståndets ursprung) och kontroll (patientens och klinikerns upplevda förmåga att påverka tillståndet).

De här områdena verkar vara särskilt relevanta mot bakgrund av studiens resultat. Patienterna uttryckte starka förväntningar om att förstå orsaken till sin smärta, bli lyssnade på och få en grundlig fysisk undersökning. De här farhågorna kan åtgärdas effektivt genom strukturerad patientutbildning som bygger på CSM-områdena, vilket hjälper till att bättre anpassa de kliniska förklaringarna till patienternas uppfattningar och prioriteringar.

Men om du använder CSM i praktiken krävs det försiktighet. Studien visar att patienter förväntar sig att vara aktivt delaktiga i beslutsfattandet. Därför bör utbildningsstrategier som bygger på den här modellen undvika ett ensidigt uppifrån-och-ned-upplägg. De bör i stället uppmuntra till en samarbetsinriktad, patientcentrerad dialog, så att informationsutbytet stärker autonomi – inte en hierarkisk dynamik.

Prata nördigt med mig

Den geografiska fördelningen av deltagarna kan utgöra en begränsning. De flesta patientrespondenterna kom från landsbygdsområden i Frankrike, vilket väcker möjligheten att förväntningar på fysioterapi och upplevelser skiljer sig mellan befolkningar på landsbygd och i tätorter. Sådana skillnader kan påverkas av faktorer som utbildningsnivå, vilket kan forma uppfattningar och attityder gentemot vårdpersonal.

Den stora urvalsstorleken och den breda geografiska täckningen ger stark statistisk styrka. Å andra sidan gör de breda inklusionskriterierna att resultaten blir mindre specifika, och det kan begränsa hur tillämpbara de är för mer väldefinierade patientgrupper.

En annan begränsning gäller användningen av frågeformulär. Hur frågorna formuleras kan skapa snedvridning, vilket kan leda till att svarspersoner påverkas eller att underförstådda antaganden byggs in. Det skulle vara relevant att undersöka om vissa frågor hade kunnat formuleras på ett annat sätt för att minimera den här risken.

Mer grundläggande innebär enkätbaserade studier att svaren begränsas till förutbestämda ämnen, vilket kanske inte fångar det som är viktigast för patienterna fullt ut. En inledande kvalitativ ansats hade kunnat hjälpa till att identifiera centrala teman som tar sin utgångspunkt i patienters egna, levda erfarenheter. Det väcker frågor om hur förväntanskategorierna togs fram: var deifrån kom de, och bygger de på tidigare kvalitativ forskning eller teoretiska ramverk? Utan den här tydligheten kan undersökningens omfattning ha blivit mer begränsad. En tydligare förankring i kvalitativa metoder (t.ex. induktiva angreppssätt eller grounded theory) skulle stärka den konceptuella grunden.

Att exkludera ofullständiga enkäter är också något som bör beaktas. Även om detta ligger i linje med metodologiska riktlinjer kan valet ha lett till snedvridning genom att man systematiskt exkluderade vissa deltagarprofiler, vilket kan ha gjort att vissa perspektiv inte kom till tals.

Till sist behövs större transparens kring hur frågeformuläret utvecklades. Vad var skälet bakom varje fråga? Användes en systematisk process för att ta fram och välja ut frågeobjekt? Vissa begrepp, till exempel ”att bli behandlad som en individ”, skulle vinna på en tydligare definition, eftersom de kan tolkas på olika sätt och därmed påverka hur konsekventa svaren blir.

Budskap att ta med sig hem

• Sjukgymnastisk patientförväntan sträcker sig längre än symtomlindring. Patienter vill främst förstå sitt tillstånd, få tydliga förklaringar, vara delaktiga i vårdbesluten och dra nytta av en grundlig inledande bedömning.
• Fysioterapeuter brukar identifiera vad som är viktigt för patienterna, men de bedömer ofta fel hur viktig de olika delarna är i förhållande till varandra. De största skillnaderna gäller patientutbildning, delat beslutsfattande och det värde patienterna lägger vid att få förklaringar.
• Förklaringar är behandling: Att hjälpa patienter att förstå orsaken, förloppet och hanteringen av deras tillstånd är inte en ”extra” del av vården – det är avgörande för att bygga förtroende, engagemang och följsamhet.
• Patienter vill ha ett partnerskap – inte passivt tryggande. Den här studien tyder på att patienter värderar ett aktivt deltagande i beslutsfattandet mer än vad kliniker kan förvänta sig. Därför bör samarbetsinriktad kommunikation prioriteras.
• Första sessionen spelar roll: En grundlig fysisk undersökning och tydlig klinisk resonemangsförmåga verkar påverka hur patienterna uppfattar din professionella expertis och tryggheten i vården.
• Vård- och omsorgsmiljön påverkar patientens upplevelse. Klinikens komfort, kvaliteten på utrustningen och den allmänna atmosfären påverkar hur patienter uppfattar kvaliteten på fysioterapiinsatserna.
• Common Sense-modellen kan erbjuda en praktisk ram för att hantera förväntningar: Att utforska patienters uppfattningar om sitt tillstånd (identitet, tidsförlopp, konsekvenser, orsaker och kontroll) kan hjälpa dig att anpassa utbildningen och få behandlingsplanerna att stämma bättre överens med individens förväntningar.
• Att leva upp till förväntningarna betyder inte att du håller med om allt: Det betyder att du förstår patientens perspektiv, bemöter eventuella missuppfattningar på ett respektfullt sätt och tillsammans tar fram en meningsfull rehabiliteringsplan.

Referens

Pakhomova S, Panchout E. Jämförelse mellan patienters förväntningar och uppfattningar bland fysioterapeuter inom musculoskeletal rehabilitering: En tvärsnittsstudie med enkätbaserad metod. Musculoskeletal Care. 2026 mar;24(1):e70211. doi: 10.1002/msc.70211. PMID: 41887199; PMCID: PMC13021288.