Tampa skala

Tampa Scale of Kinesiophobia skapades som en 17 punkters checklista för självrapportering med en 4-punkts Likert-skala för att bedöma ens rädsla för rörelse eller (åter)skada.

"En orimlig och försvagande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som härrör från en känsla av känslighet för smärtsam skada eller åter skada", är hur skaparna av termen kinesiofobi karakteriserar det (Kori et al.,1990).

Skalan består av två delskalor:

• Undviker fysisk ansträngning på grund av rädsla för (åter)skada eller förvärrad smärta (Fråga 1, 2, 7, 9, 10, 11, 12)
• Somatiskt fokus är tanken att det finns underliggande, större medicinska problem (Frågorna 3, 4, 5, 6, 8)

Skalan bygger på en modell med fyra typer av rädsla: rädsla för att röra sig, rädsla för att röra sig under arbetet och rädsla för att bli skadad igen(Vlaeyen et al. 1995). Dessutom har inslag av katastroftänkande kopplats till TSK(Burwinkle m.fl. 2005). När man mäter problematiska attityder och idéer om smärta hos personer med kronisk smärta eller fibromyalgi kan skalan vara till hjälp.

En förkortad Version med 11 artiklar av frågeformuläret finns också tillgängligt.

Validitet och reliabilitet

I en valideringsstudie med personer som led av kronisk ländryggssmärta (CLBP) och fibromyalgipatienter visade Roelofs et al. (2004) använde konfirmerande faktoranalys för att validera tvåfaktormodellen för Tampa Scale for Kinesiophobia (TSK).

Man tittade också på TSK-delskalornas konstruktions- och prediktiva validitet. Resultaten gjorde det mycket tydligt att en tvåfaktormodell bäst förklarade båda smärtproverna. Måttliga korrelationskoefficienter mellan TSK och dess delskalor och självrapporterade mått på smärtrelaterad rädsla, smärtkatastrofering och funktionsnedsättning, främst hos patienter med CLBP, stödde skalornas begreppsvaliditet. Måttliga korrelationskoefficienter mellan prestationen på fysiska prestandatester (t.ex. lyftuppgifter, cykeluppgifter) och prediktiv validitet konstaterades, främst hos CLBP-patienter.

Poängsättning och tolkning

Resultatet består av en total råpoäng (som kan ligga mellan 17 och 68) och två delskalor. Omvänd poäng för de 4 omvända objekten 4, 8, 12 och 16.

Action Avoidance innebär att man uppfattar att aktiviteten kan leda till (åter)skada eller värre obehag.

Somatic Focus står för tanken att det finns underliggande, större medicinska problem.

Dessutom, med hjälp av information från Roelofs et al. (2004) rapporteras poängen i percentiltermer i jämförelse med individer med kronisk ryggsmärta (CBP Percentile) och fibromyalgi (FM Percentile). Percentiler är användbara för att placera respondenternas poäng i ett sammanhang med avseende på de normala svar som erhållits från vissa kategorier. En percentil på 50 indikerar till exempel att en persons nivå av kinesiofobi är i nivå med den hos personer som också har fibromyalgi.

Enligt en cutoff-score som fastställts av Vlaeyen (1995) anses en score på 37 eller mer vara en hög score och tyder på sämre hälsoutfall. Ett högt resultat på TSK tyder på en betydande grad av kinesiofobi. Det är lämpligt att använda hela poängen (som består av alla 17 frågorna), medan utövarna kanske vill analysera uppgifterna med hjälp av två delskalor.

Tampa Scale PDF Ladda ner

DOWNLOAD

Onlinekalkylator för Tampa Scale

Referenser

Vlaeyen, J. W. S., Kole-Snijders, A. M. J., Boeren, R. G. B., & Van Eek, H. (1995). Rädsla för rörelse/(åter)skada vid kronisk ländryggssmärta och dess relation till beteendemässiga prestationer. Pain, 62(3), 363-372.

Burwinkle, T., Robinson, J. P., och Turk, D. C. (2005). Rörelserädsla: faktorstruktur för Tampa Scale of Kinesiophobia hos patienter med fibromyalgisyndrom. Journal of Pain, 6(6), s. 384-391.

Lundberg, M. K. E., Styf, J., & Carlsson, S. G. (2004). En psykometrisk utvärdering av Tampa Scale for Kinesiophobia - ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Fysioterapi - teori och praktik, 20(2), 121-133.

Roelofs, J., Goubert, L., Peters, M. L., Vlaeyen, J. W. S. och Crombez, G. (2004). Tampaskalan för kinesiofobi: ytterligare undersökning av psykometriska egenskaper hos patienter med kronisk ländryggssmärta och fibromyalgi. European Journal of Pain, 8(5), 495-502.

Kori, S. H. "Kinesiofobi: en ny syn på beteende vid kronisk smärta." Pain Manage 3 (1990): 35-43.

Meddelande om upphovsrätt

När så är möjligt anges källor, och verktygets utvecklare behåller äganderätten till de immateriella rättigheterna. Vi anser att modifiering och skapande av dessa verktyg till dynamiska, interaktiva poängberäknare online är skälig användning. Vänligen mejla oss om du anser att vi har kränkt din upphovsrätt så att vi kan ta bort det kränkande materialet.