Frågeformulär om smärtans självförmåga
Frågeformulär om smärtans självförmåga (PSEQ)
Pain self-efficacy beskrivs som en persons tilltro till sin förmåga att utföra aktiviteter och uppnå mål trots förekomsten av symtom eller smärta(Nicholas et al., 2007). Det är viktigt att ta hänsyn till graden av self-efficacy hos personer som upplever muskuloskeletal smärta, eftersom högre grad av self-efficacy i samband med smärta har föreslagits som en prediktor för ett bättre resultat(Martinez-Calderon et al., 2018).
Högre nivåer av self-efficacy är förknippade med bättre fysisk funktion, deltagande i fysisk aktivitet, hälsostatus, arbetsstatus, tillfredsställelse med prestationen, effektivitetsföreställningar och lägre nivåer av smärtintensitet, funktionsnedsättning, sjukdomsaktivitet, depressiva symtom, förekomst av ömma punkter, trötthet och sjuknärvaro(Martinez-Calderon et al., 2018). Att mäta och förbättra en persons self-efficacy kan därför vara viktigt under hela rehabiliteringen.
Pain Self-Efficacy Questionnaire (PSEQ) är ett av de mest använda frågeformulären om självförmåga i kliniska miljöer för muskuloskeletala sjukdomar(Dubé et al., 2021). I en nyligen genomförd Delphi-studie föredrog man att använda detta frågeformulär för att bedöma self-efficacy framför fyra andra möjliga frågeformulär(Sleijser-Koehorst et al., 2019).
Validitet och reliabilitet
PSEQ har utmärkt validitet, reliabilitet och responsivitet i populationer med muskuloskeletala sjukdomar. PSEQ har anpassats och validerats på 14 språk(Dubé et al., 2021).
Både PSEQ:s strukturella validitet och innehållsvaliditet är starka. Konstruktvaliditeten visar på låga till måttliga samband med mått på livskvalitet, funktionsnedsättning, smärta, smärtstörningar, ångest, depression och katastroftänkande. Både den interna konsistensen och test-retest-reliabiliteten är mycket god(Dubé et al., 2021).
PSEQ reagerar på kliniskt signifikanta förändringar över tid. PSEQ var känsligare än de andra skalorna när det gällde att bedöma förändringar hos patienter med ihållande ländryggsbesvär efter att de deltagit i ett ryggrehabiliteringsprogram(Maughan et al. 2010).
Poängsättning och tolkning
PSEQ-frågeformuläret består av 10 frågor (PSEQ-10) som graderas från 0 (inte alls självsäker) till 6 (helt självsäker). Den totala poängen varierar mellan 0 och 60, där högre poäng indikerar en starkare tro på egen förmåga, vilket innebär att personen är mer säker på sin förmåga att fungera trots smärtan.
Poolade uppskattningar av den minsta påvisbara förändringen (MDC =11,52) och standardavvikelsen för medelvärdet (SEM =3,37) befanns vara tillfredsställande. Patienter med kronisk ländryggssmärta hade MCID på mellan 5,5 och 8,5 av 60 poäng(Chiarotto et al. 2016), medan en annan studie av Maughan et al. (2010) motsvarade en förändring på 9 till 11 poäng på PSEQ MCID, vilket är lägre än MDC, vilket indikerar att forskare och kliniker kan använda MDC för att mäta förändring. Baserat på dessa resultat kan läkare med säkerhet administrera frågeformuläret för att bedöma patienternas smärtsjälvförtroende(Dubé et al., 2021).
På senare tid har förkortade versioner av PSEQ tagits fram, där endast 2 eller 4 frågor behöver besvaras. PSEQ-2 verkar vara ett robust mått på smärtsjälvförtroende och kan vara lämpligt att använda i kliniska miljöer och inom forskning(Nicholas et al., 2015).
PSEQ-2 och PSEQ-4 för kronisk ländryggssmärta visade MCID på 1,5 poäng(Chiarotto et al. 2016). PSEQ-2:s sensitivitet rapporteras vara 50,7% och specificiteten 84,4%. För PSEQ-4 ökade känslighetsvärdena till 80,3 % och specificiteten till 68,7 %(Chiarotto et al. 2016).
PSEQ PDF Ladda ner
PSEQ:s kalkylator online
Referenser
Meddelande om upphovsrätt
När så är möjligt anges källor, och verktygets utvecklare behåller äganderätten till de immateriella rättigheterna. Vi anser att modifiering och skapande av dessa verktyg till dynamiska, interaktiva poängberäknare online är skälig användning. Vänligen mejla oss om du anser att vi har kränkt din upphovsrätt så att vi kan ta bort det kränkande materialet.
