Sjukgymnastik vid ländryggssmärta | Bedömning & behandling

Prognos och förlopp

I 90% av alla fall är ländryggssmärta en specifik sjukdom. Detta innebär att ingen strukturell patologi kan upptäckas som källa till ryggsmärta med hjälp av bildteknik. I 10% av fallen har ländryggssmärta en specifik orsak och cirka 1% är kopplad till allvarlig patologi (se screening). De övriga 9% beror på lumbosakralt radikulärt syndrom, som kännetecknas av radikulär smärta i ett ben med eller utan neurologiska symtom.

Aspecifik ländryggssmärta har ett mycket gynnsamt förlopp:

• 90% av patienterna behöver inte vara borta från arbetet
• 75% av de återstående 10% kan återuppta arbetet inom 4 veckor

Ett normalt förlopp definieras som en ökning av aktivitet och deltagande inom de första 3 veckorna efter det akuta insjuknandet i ländryggssmärta så att begränsningarna är minimala eller obefintliga. Vid ett onormalt förlopp kan patienten inte öka aktivitets- och deltagandenivån eller så minskar den till och med inom de första 3 veckorna.

Screening och patienthistoria

Röda flaggor är tecken och symtom som kan tyda på allvarlig patologi. I ländryggen måste följande specifika varningssignaler uteslutas innan du kan fortsätta med anamnesupptagningen:

Om du känner igen ett mönster eller om du känner dig osäker bör du alltid hänvisa patienten tillbaka till allmänläkaren.
Riktlinjerna rekommenderar att man använder NPRS- eller VAS-skalan för att bedöma smärta. För begränsningar i aktivitet och delaktighet rekommenderas PSC-skalan för att bedöma patientspecifika besvär.
För att utvärdera funktion rekommenderar riktlinjerna Quebec Back Pain DisabilityScale (QBPDS)

Vid återkommande ländryggssmärta bör extra uppmärksamhet ägnas åt följande möjliga underliggande orsaker till återkommande smärta:

• Finns det några förändringar i arbetsbelastningen?
• Press på jobbet?
• Aktiviteter som involverar kroppsrörelser?
• Varaktighet: Episoder av smärta kontra smärtfria episoder däremellan
• Implementering av ergonomiska rekommendationer?
• Hur är patientens följsamhet till tidigare behandling?

Undersökning och analys

Precis som vid andra sjukdomar bör ditt mål under undersökningen vara att testa den hypotes som du har bildat under anamnesupptagningen.
Enligt riktlinjerna omfattar undersökningen följande punkter avseende bröst-, ländryggs- och lumbosakralpelaren, inklusive bäckenet och höften:

• Rörelseomfång (ROM), motstånd, slutkänsla, smärta och eventuell strålning
• Muskler: längd, ändkänsla, elasticitet, ömhet vid sträckning och sammandragning, muskeltonus, koordination och styrka
• Hud: Nivå av grepp, skiftning, smidighet och slutkänsla

Utförande av aktiviteter som registrerats i PSCB Baserat på dina resultat bör du kunna koppla nedsättningarna i kroppsfunktionen till den begränsning som din patient upplever i aktiviteter och delaktighet. Om du misstänker lumbosakralt radikulärt syndrom rekommenderar riktlinjerna att du utför testet med raka benlyft och finger-till-golv-avståndet (positivt med ett avstånd på 25 cm under framåtböjning med raka knän). Om du kunde utesluta förekomsten av några röda flaggor under din screening, liksom lumbosakralt radikulärt syndrom, kan du anta att din patient faller inom kategorin aspekifik ländryggssmärta. Baserat på hela den diagnostiska processen bör du kunna placera din patient i en av följande behandlingsprofiler:

Behandling

Profil 1

• Lugna patienten - Förklara att aspektisk ländryggssmärta inte är ett allvarligt tillstånd, ofta försvinner spontant, men kan återkomma
• Ge patienten rådet att inte vila i sängen, och om sängliggande är oundvikligt bör det maximala antalet dagar i sängen vara 2
• Rekommendera en fysiskt aktiv livsstil och förklara att aktivitet inte kommer att orsaka någon skada på ryggen
• Råda din patient att långsamt öka tränings- och aktivitetsnivåerna och att återuppta arbetet så snart som möjligt eftersom dessa åtgärder främjar läkningen
• N.B. Maximalt antal behandlingstillfällen bör vara 3!

Profil 2

• Samma utbildning och rådgivning som i profil 1
• Föreskriva träningsterapi
• Om du misstänker att den fysiska belastningen från arbetet hindrar återhämtningen är ett alternativ att kontakta företagets läkare om det är tillämpligt
• Om du misstänker att nedsättningar i kroppsfunktioner leder till ihållande smärta och begränsningar kan manuella terapitekniker som mobiliseringar och manipulationer användas.
• Om det finns ökad muskeltonus rekommenderar riktlinjerna begränsad användning av passiva behandlingsmetoder som termoterapi och massage (var försiktig eftersom passiv behandling förskjuter patientens kontrollpunkt till extern)
• N.B. Om behandlingen inte har någon effekt efter 3 veckor ska patientens läkare kontaktas!

Profil 3

• Samma tillvägagångssätt som profil 1+2, men med större tonvikt på information/rådgivning och beteendeprinciper under träningsprogrammet
• Det kan finnas behov av multidisciplinär konsultation och samarbete
• Utforma ett graderat aktivitetsprogram för återupptagande eller gradvis utökning av aktiviteter baserat på belastning snarare än på patientens upplevda smärtnivå
• Om patienten är sjukskriven bör övningen helst likna målen för återupptagande av arbetet
• Förklara psykosociala faktorers negativa inverkan på din patients återhämtning
• N.B. Om behandlingen inte har någon effekt efter 3-6 veckor bör patientens läkare kontaktas!

FÖRBÄTTRA DIN KUNSKAP OM LÄNDRYGGSSMÄRTA HELT GRATIS

• • Namn*
• • E-post*

Referenser

Staal, J. B., Hendriks, E. J. M., Heijmans, M., Kiers, H., Lutgers-Boomsma, A. M., Rutten, G., ... & Custers, J. W. (2013). KNGF Clinical Practice Guideline för fysioterapi hos patienter med ländryggssmärta. KNGF Clinical Practice Guideline för fysioterapi hos patienter med ländryggssmärta. Amersfoort, Nederländerna: Kungliga nederländska föreningen för fysioterapi (KNGF).