Olika typer av skador kräver olika tillvägagångssätt. Denna artikel fördjupar sig i klassificering och rehabilitering av hamstringsskador.
Inledning
British Athletics Muscle Injury Classification beskriver ett MR-klassificeringssystem med tydligt definierade anatomiskt inriktade klasser baserade på skadans lokalisering och omfattning. Macdonald et al kopplade den specifika diagnosen muskelskada till ett fokuserat rehabiliteringsprogram. Är du intresserad av att lära dig mer om klassificering och rehabilitering av hamstringsskador? Läs vidare!
Skadelokalisering och rehabilitering
1. Myofasciala skador
Klinisk presentation
Myofasciala skador uppträder ofta med en plötslig eller gradvis uppkomst av smärta på baksidan av låret under eller efter idrottsaktiviteter. Smärta vid manuella muskeltester kan förekomma, men styrka och ROM bibehålls ofta.
Läkningsprocess
Läkningen sker genom ett initialt inflammatoriskt svar, följt av ett fibrotiskt stadium. Efter cirka 3 veckor når den läkande ärrvävnaden maximal styrka.
Progressioner för löpning
Löpningen kan utvecklas relativt snabbt och kan stödjas med oral analgesi eller manuell terapi. Löparövningar föregår höghastighetslöpning och kan utvecklas vid måttliga smärtnivåer (4-5/10 på VAS).
Progressioner för styrketräning
Eftersom det kontraktila elementet är intakt prioriteras inte specifik belastning av hamstringen, utan tonvikten bör ligga på en återgång till idrottarens normala styrketräningsprogram.
2. Muskulotendinösa skador
Klinisk presentation
Muskulotendinösa skador uppträder vanligtvis plötsligt under sprint eller hopp med hög hastighet. Musklernas kraftgenererande kapacitet är nedsatt och därför kan styrkebrister märkas vid manuell muskeltestning, tillsammans med smärta och minskad ROM.
Läkningsprocess
Läkningen av vävnaden tar 4 till 8 veckor då kollagen typ 1 syntetiseras för att möjliggöra regenerering av myofibrer.
Progressioner för löpning
När gången blir smärtfri kan löpträning påbörjas. Progressionen är lite mer konservativ jämfört med progressionen vid myofasciala skador. Smärtan bör hållas under 3 av 10 på VAS) och mer dynamiska övningar kan påbörjas i takt med att styrka och ROM förbättras.
Progressioner för styrketräning
Styrketräningen bör omfatta isometriska och excentriska övningar för höft- och knädominans. Inledningsvis ordineras träning med högre volymer och lägre belastning, med en gradvis ökning av belastningen under rehabiliteringen i takt med att vävnadstoleransen förbättras. Ökad belastning åtföljs av en minskning av styrketräningsvolymen när löpningens intensitet/volym ökar för att uppnå mer prestationsbaserade mål. Löpning i hög hastighet rekommenderas inte omedelbart eller dagen efter tung styrketräning för hamstringsmusklerna.
3. Intratendinösa skador
THE BIG 3 - AVANCERAD REHABILITERING AV MUSKEL- OCH SENSKADOR I HAMSTRING, QUADRICEPS OCH VAD
Rehab- och prestationsexperten Enda King avslöjar sina hemligheter för att rehabilitera de 3 vanligaste muskel- och senskadorna
Klinisk presentation
Senskador, liksom muskulotendinösa skador, uppstår vid en plötslig händelse med hög kraft. Patienten kan uppvisa en antalgisk gång och betydande förlust av styrka och rörlighet.
Läkningsprocess
Läkningen av senan sker i en långsammare takt eftersom det krävs kollagensyntes och remodellering för att den ska kunna ske.
Progressioner för löpning
På grund av den långsammare senanpassningen krävs det längre tid för att komma igång med löpningen. Det krävs en gradvis ökning av träningsvolym och intensitet med tillräckligt med tid i varje steg.
Progressioner för styrketräning
Excentrisk belastning bör senareläggas för att undvika överdriven belastning på den läkande senan. Det rekommenderas att hålla träningspassen åtskilda med 36-72 timmar för att säkerställa att vävnadssyntes sker snarare än vävnadsdegeneration. Vid en proximal skada bör knädominanta övningar inledas före höftdominanta övningar för att undvika överbelastning av den proximala skadeplatsen och detta kan senare övergå till höftdominanta övningar.
Vid en proximal intratendinös skada bör knädominanta övningar inledas före höftdominanta övningar för att undvika överbelastning av det proximala skadeområdet och detta kan senare övergå till höftdominanta övningar.
Återgång till full träning
Testningens komplexitet ökar med skadans komplexitet. RTFT vid myofasciala skador kan vara relativt snart och baseras på klinisk undersökning av ROM, styrka, palpationssmärta och Askling H-test, tillsammans med en framgångsrik progression av löpningen utan försämring. Muskulotendinösa skador kräver samma RTFT-test som myofasciala skador, men bör kompletteras med en noggrann bedömning av excentrisk styrketräning. Vid senskador bör en biomekanisk analys ingå för att jämföra markkontakttider och steglängd med värdena före skadan. En ny magnetkameraundersökning kan vara användbar för att ge ytterligare information om läkningsprocessen. I samtliga fall ska beslutet om RTFT fattas tillsammans med tränaren och den tävlande.
Vi hoppas att du gillade den här läsningen om klassificering och rehabilitering av hamstringsskador!
Ellen
Referens
Macdonald et al. (2019): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31300391/
