Motion rekommenderas ofta vid behandling och förebyggande av migrän. Redan 2008 fanns det bevis för att motion har en förebyggande effekt på migrän. Resultaten var dock inte generaliserbara på grund av skillnader i migrändiagnos, variation i utfallsmått och undermåliga studieanalyser. I en systematisk översikt med metaanalys 2019 drogs slutsatsen att det fanns måttliga bevis för att motion leder till en liten minskning av antalet migrändagar (en genomsnittlig minskning med 0,6 ± 0,3 migrändagar per månad) och en minskning av smärtintensiteten med 20-54%.
Men vilka är de mekanismer som tros ligga bakom effekterna av träning och vilken typ av träning ska man använda sig av? I denna bloggartikel sammanfattas resultaten från den narrativa genomgången av Barber et al. (2020).
Redan 2008 fanns det bevis för att motion har en förebyggande effekt på migrän.
Vilka är de bakomliggande mekanismerna för träning?
De mekanismer som föreslås för att motion ska kunna förebygga migrän kan delas in i biologiska och psykologiska mekanismer. Under de biologiska mekanismerna föreslås flera vägar. En neuroinflammatorisk modell beskrivs i en översikt av Irby et al. (2016). Eftersom migrän kännetecknas av ökade nivåer av inflammatoriska markörer (CRP), cytokiner (såsom CGRP, substans P) och adipocytokiner (såsom TNF-a, IL-6), postulerar de att eftersom det är välkänt att motion har en dämpande effekt på inflammatoriska ämnen, kan detta också påverka migrän.
En neurovaskulär väg kan också spela en roll eftersom migrän är förknippad med vaskulära avvikelser som endoteldysfunktion, nedsatt cerebral och perifer vaskulär funktion och ökad risk för hyperkoagulabilitet och inflammation. Författarna hänvisar till en studie där träning med högre intensitet ledde till en betydande utvidgning av näthinneartärerna (ett mått på det cerebrala blodflödet) och en minskning av antalet migrändagar. En annan möjlig förklaring kan vara att smärttröskeln förbättras genom att stresshormoner påverkas och neuromodulatorer som endorfiner produceras.
Vissa psykologiska mekanismer som tros ligga till grund för den upplevda nyttan av motion har också studerats. Intressant nog visade en studie från 2017 att förutom minskningen av ångestsymtom med motion sågs också en minskning av den proinflammatoriska cytokinen IL-12p70. Det verkar som om ångest är korrelerat med denna inflammatoriska cytokin och att motion på så sätt kan ha både en biologisk och psykologisk effekt på migrän. Träning kan också bidra till att förbättra psykosociala faktorer som självförmåga, kontroll, förväntningar och uppfattningar.
Behandling av huvudvärk i klinisk praxis
- Lär dig att diagnostisera och behandla de vanligaste typerna av huvudvärk
- Lär dig hur fysioterapi kan vara effektivt för patienter med huvudvärk
- Ackrediterad i Nederländerna, Belgien, Storbritannien, USA, Australien och Tyskland
Finns det en idealisk typ av träning?
Olika former av träning har studerats men data pekar inte på en specifik typ av träning. När man jämförde högintensiv träning (HIT) med måttlig kontinuerlig träning ledde HIT till en mer uttalad minskning av antalet migrändagar. Å andra sidan kan insatser med låg effekt, som yoga, också ha positiva effekter på migrän och relaterade funktionsnedsättningar, vilket framgick av en metaanalys som genomfördes 2012. Så det verkar som om det finns många alternativ att erbjuda för att tillgodose patientens önskemål.
Referens
