Evidensbaserad medicin (EBM) är till för att minska betydelsen av intuition, osystematisk klinisk erfarenhet och patofysiologisk logik som tillräckliga grunder för beslutsfattande. Det går dock inte att undvika partiskhet, inte ens i litteraturen. Två typer av metodologiska felaktigheter är HARKing och p-hacking.
Meira (2020)
Varför EBM
Evidensbaserad medicin (EBM) är till för att minska betydelsen av intuition, osystematisk klinisk erfarenhet och patofysiologisk logik som tillräckliga grunder för beslutsfattande. Det går dock inte att undvika partiskhet, inte ens i litteraturen. Två typer av metodologiska felaktigheter är HARKing och p-hacking.
HARKing: hypoteser efter att resultaten är kända. Det är då forskarna tar en titt på data och anpassar en idé till den. Detta är bra på ett utforskande sätt men resulterar i många falska positiva resultat. Forskare bör ställa upp hypoteser innan data kommer in.
P-hacking: Detta innebär att man ändrar statistiska metoder, tittar på för många beroende variabler eller till och med utelämnar data för att se till att p-värdet sjunker under 0,05. Ett bra citat från Ronald Coase är "Om du torterar data tillräckligt länge kommer de att erkänna vad som helst." Även detta kommer naturligtvis att leda till en högre sannolikhet för falska positiva resultat.
Felaktig analogi
Den vanligaste liknelsen för EBM är en trebent pall (se figur). Detta koncept är felaktigt eftersom det viktar de tre pelarna lika mycket. I verkligheten väger dessa begrepp olika tungt. Först tar vi fram alla tillgängliga bevis, sedan använder vi vår förmåga till kritisk granskning för att utvärdera bevisen, och slutligen förklarar vi de tillgängliga alternativen så tydligt som möjligt för patienten - som fattar det slutliga beslutet. EBM är en tratt, snarare än en pall (se figur).
Litteraturen kan inte motbevisa det man ser på kliniken, men den kan motbevisa våra förklaringar av dessa upplevelser.
Det är omöjligt för kliniker att vara helt uppdaterade på litteraturen om varje ämne som de stöter på i klinisk praxis. Det är här systematiska översikter, praktiska riktlinjer och konsensusuttalanden kommer in i bilden.
Hur är det med min erfarenhet?
Det som läkarna ser på kliniken är också bevis - till mångas förvåning. Denna information samlas dock in på ett okontrollerat och partiskt sätt. Det betyder att den vikt vi ger den kommer att vara ganska låg. Särskilt i jämförelse med högkvalitativa studier och de ovan nämnda formerna av sammanställd evidens. Nyckeln är att kombinera alla dessa informationskällor.
"Litteraturen kan inte motbevisa det man ser på kliniken, men den kan motbevisa våra förklaringar av dessa upplevelser."
De omedelbara positiva effekterna av modalitet X är verkliga. Bevisen kan dock hjälpa oss att identifiera orsaken till utvecklingen eftersom vi som människor inte kan göra detta opartiskt, kontrollerat och statistiskt. Det kan mycket väl vara så att progressionen bara är en regression till medelvärdet, naturlig historia, placebo, de ospecifika effekterna av uppmärksamhet och/eller interventionens "face-validity" i patientens ögon. Detta ogiltigförklarar inte upplevelsen, men sätter in den i ett sammanhang och ger en djupare förståelse för potentiella mekanismer och sammanhang.
ORTOPEDISK FYSIOTERAPI AV ÖVRE OCH NEDRE EXTREMITETERNA
Öka din kunskap om de 23 vanligaste ortopediska patologierna på bara 40 timmar
Vad du bör göra
Läkaren ska ge patienten saklig, fullständig och balanserad information. I slutändan är det patienten som väljer vad som är bäst ur ett personligt perspektiv. De vet vilka mekanismerna är (även om det troligen är placebo), kostnaderna, tidsramarna, riskerna, obehaget osv. På så sätt kan ett slutgiltigt beslut fattas.
EBM är ett verktyg för att bearbeta information till ett begripligt format för patienterna. Det är en process i flera steg som klinikerna måste gå igenom. Tänk tratt, inte pall.
Referens
