Akut koronarsyndrom | Diagnos & behandling | Allt en fysioterapeut behöver veta
Fysioterapi vid akut kranskärlssjukdom | Bedömning och behandling
Introduktion & Epidemiologi
Akut koronart syndrom (AKS) är en manifestation av kranskärlssjukdom och är ett paraplybegrepp som används för att beskriva en rad tillstånd som är förknippade med ett plötsligt minskat blodflöde till hjärtat. Den plötsliga minskningen av blodflödet till hjärtat kan leda till skador på hjärtmuskeln.
Epidemiologi
ACS är den ledande orsaken till sjuklighet och dödlighet i världen. Den globala globala studien om sjukdomsbördan rapporterade ischemisk hjärtsjukdom (inklusive ACS) som den ledande dödsorsaken globalt, med nästan 9 miljoner dödsfall årligen. Studien redovisar en åldersstandardiserad dödlighet på 108,7 per 100 000 personer. Tyvärr var ischemisk hjärtsjukdom den vanligaste dödsorsaken i världen 1990 och har inte förändrats under årens lopp.
Det verkar finnas en viss regional variation. Förekomsten av akut kranskärlssjukdom är högre i höginkomstländer, men tillgången till god hälso- och sjukvård inklusive förebyggande åtgärder har förbättrat siffrorna under årens lopp. Däremot är prevalensen av ACS lägre i låg- och medelinkomstländer, men tyvärr ses en ökande incidens på grund av en ökning av riskfaktorer som rökning, diabetes, högt blodtryck,...
Förekomsten ökar med åldern, särskilt efter 45 års ålder för män och 55 års ålder för kvinnor. ACS är vanligare hos män än hos kvinnor, särskilt i yngre åldrar. Män drabbas vanligtvis av sin första hjärthändelse tidigare än kvinnor. ACS hos kvinnor tenderar att inträffa senare i livet, ofta efter klimakteriet. Den kliniska bilden av ACS kan vara atypisk hos kvinnor (t.ex. trötthet eller andfåddhet i stället för klassisk bröstsmärta), vilket kan leda till att diagnosen fördröjs.
De viktigaste riskfaktorerna för ACS överensstämmer i hög grad med dem för kranskärlssjukdom (CAD):
- Modifierbara riskfaktorer:
- Hypertoni: Förhöjt blodtryck är en viktig riskfaktor för att utveckla ACS.
- Dyslipidemi: Höga nivåer av LDL-kolesterol (lipoprotein med låg densitet) och låga nivåer av HDL-kolesterol (lipoprotein med hög densitet) ökar risken.
- Rökning: Tobaksbruk ökar avsevärt risken för ACS, särskilt hos yngre individer.
- Diabetes mellitus: Ökar risken genom sitt samband med ateroskleros och andra kärlsjukdomar.
- Fetma: Särskilt central fetma är kopplad till en ökad förekomst av ACS.
- Fysisk inaktivitet: Brist på motion är förknippat med högre frekvens av ACS.
- Kostfaktorer: Kost som innehåller mycket mättat fett, transfetter och raffinerat socker bidrar till risken för hjärt-kärlsjukdom.
- Alkohol: Överdriven alkoholkonsumtion är en riskfaktor, även om måttligt alkoholintag kan ha skyddande effekter i vissa befolkningsgrupper.
Patomekanism
ACS orsakas ofta av att ett plack i en kranskärlspulsåder brister, vilket leder till att en blodpropp bildas som helt eller delvis blockerar blodflödet.
ACS omfattar 3 tillstånd:
- Instabil angina pectoris: Detta inträffar när bröstsmärtan eller obehaget är oförutsägbart och uppstår i vila eller vid minimal ansträngning. Det är en varningssignal för en möjlig hjärtinfarkt, men utan betydande hjärtmuskelskada.
- Myokardinfarkt utan ST-elevation (NSTEMI): Vid denna typ av hjärtinfarkt är artären delvis blockerad, vilket leder till minskat blodflöde och skador på en del av hjärtmuskeln. Den ger dock inte upphov till de specifika förändringar på ett elektrokardiogram (EKG) som ses vid en fullt utvecklad hjärtinfarkt (STEMI).
- Hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI): Detta är den allvarligaste formen av hjärtinfarkt, där en kranskärlspulsåder är helt blockerad. Det orsakar betydande skador på hjärtmuskeln och visar specifika förändringar på ett EKG. Akut behandling krävs för att återställa blodflödet.
Klinisk bild och undersökning
Symtomen beror på var det minskade blodflödet sitter, men kan omfatta
- Smärta eller obehag i bröstet (angina), ofta beskrivet som tryck, klämning eller tyngdkänsla
- Smärta som strålar ut i axlar, armar, nacke, rygg eller mage
- Dyspné
- Illamående, kräkningar eller svettningar
- Yrsel eller svimning
- Överdriven, plötslig svettning (diafores).
- Utmattning
- Hjärtklappning
Undersökning
Din allmänläkare kommer förmodligen att börja med ett blodprov och ett elektrokardiogram (EKG). Vid NSTEMI kan blodprover visa positiva fynd, men EKG:t blir negativt. Vid en STEMI, som är allvarligare, kommer blodprov och EKG att visa positiva resultat. Du kan bli remitterad till kardiologenheten för stresstester och medicinsk bilddiagnostik av din allmänläkare.
Brådskande remiss till akutmottagningen kan vara nödvändig när akuta symtom uppstår!
Hur nutrition kan vara en avgörande faktor för central sensitisering - Videoföreläsning
