• Huvudvärk är ett vanligt symtom hos patienter med primär nacksmärta, och över 60% rapporterar samtidig huvudvärk.
• Indelas i primär (t.ex. migrän, spänningshuvudvärk, klusterhuvudvärk) och sekundär (orsakad av ett annat tillstånd, t.ex. dysfunktion i käklederna eller nacksmärta).

• Huvudvärk av spänningstyp (TTH) är den vanligaste formen av huvudvärk hos vuxna i hela världen, med en genomsnittlig prevalens på 42%.
• TTH kan vara sällsynt episodisk, frekvent episodisk eller kronisk.

• För diagnos krävs minst två av följande: bilateral lokalisation, tryckande/stramande (ej pulserande), mild till måttlig intensitet, förvärras ej av fysisk aktivitet, inget illamående/kräkningar och högst ett av alternativen fotofobi eller fonofobi.

• Skillnader i provokation, cervikalt rörelseomfång, nackmuskeluthållighet och framåtriktad huvudposition jämfört med friska kontroller.
• Provokationstest återskapar välbekant smärta, vilket tyder på nociception i cervikala strukturer. Watson-test för refererad smärta
• Uthållighetstest för nackflexorer
• Flexion-Rotationstest för rotation av övre halsryggen
• Bedömning av framåtlutad huvudställning (FHP).

• Craniocervical Flexion Training (CCFT): Van Ettekoven m.fl. (2006) fann att CCFT i kombination med sjukgymnastik minskade huvudvärkens frekvens, varaktighet och intensitet jämfört med enbart sjukgymnastik.
• Manuell terapi (MT): Castien et al. (2011, 2013) visade att MT, inklusive mobilisering/manipulering av ryggraden, hållningskorrigering och kraniocervikala övningar, signifikant minskade huvudvärksfrekvensen och förbättrade funktionen i halsryggen.
• Isometrisk styrka i nackflexorerna: Castien et al. (2015) korrelerade ökad isometrisk styrka i nackflexorerna med minskade tryck-smärttrösklar, vilket tyder på minskad perifer och central sensibilisering hos kroniska TTH-patienter.
• Manuella trycktekniker (MTP): Visas minska smärta och öka rörelseomfånget i övre delen av halsryggen. Teknikerna riktar sig mot rektus capitis posterior och övre cervikala leder och ger nociceptiva stimuli för att minska smärta genom neurologiska banor.

Caneiro, J. P., O'Sullivan, P., Burnett, A., Barach, A., O'Neil, D., Tveit, O. och Olafsdottir, K. (2010). Olika sittställningars inverkan på huvudets/nackens hållning och muskelaktivitet. Manuell terapi, 15(1), 54-60.

Castien, R. F., Van Der Windt, D. A., Grooten, A., & Dekker, J. (2011). Effektiviteten av manuell terapi för kronisk huvudvärk av spänningstyp: en pragmatisk, randomiserad, klinisk prövning. Cephalalgia, 31(2), 133-143.

Castien, R., Blankenstein, A., Van Der Windt, D., Heymans, M. W., & Dekker, J. (2013). Arbetsmekanismen för manuell terapi hos deltagare med kronisk huvudvärk av spänningstyp. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 43(10), 693-699.

Castien, R., Blankenstein, A., & De Hertogh, W. (2015). Trycksmärta och isometrisk styrka i nackflexorerna är relaterade vid kronisk huvudvärk av spänningstyp. Smärtläkare, 18(2), E201-E205.

Van Ettekoven, H., och Lucas, C. (2006). Effekt av fysioterapi inklusive ett kraniocervikalt träningsprogram för huvudvärk av spänningstyp; en randomiserad klinisk studie. Cephalalgia, 26(8), 983-991.

Fernandez-de-Las-Penas, C., Alonso-Blanco, C., Cuadrado, M. L., & Pareja, J. A. (2006). Framåtriktad huvudhållning och nackrörlighet vid kronisk huvudvärk av spänningstyp: en blindad, kontrollerad studie. Cephalalgia, 26(3), 314-319.

Hall, T., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Långsiktig stabilitet och minimal detekterbar förändring av det cervikala flexions-rotationstestet. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 40(4), 225-229.

Hall, T. M., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Jämförande analys och diagnostisk noggrannhet av det cervikala flexion-rotationstestet. The journal of headache and pain, 11(5), 391-397.

Harman, K., Hubley-Kozey, C. L., & Butler, H. (2005). Effektiviteten av ett träningsprogram för att förbättra framåtriktad huvudhållning hos normala vuxna: en randomiserad, kontrollerad 10-veckorsstudie. Journal of Manual & Manipulative Therapy, 13(3), 163-176.

Lee, C. H., Lee, S. och Shin, G. (2017). Tillförlitligheten i utvärderingen av huvudets framåtriktade hållning i sittande, stående, gående och löpande. Human Movement Science, 55, 81-86.

Mingels, S., Dankaerts, W., & Granitzer, M. (2019). Finns det stöd för paradigmet "ryggradens hållning som en utlösande faktor för episodisk huvudvärk"? En omfattande genomgång. Aktuella rapporter om smärta och huvudvärk, 23, 1-8.

Nemmers, T. M., Miller, J. W., och Hartman, M. D. (2009). Variationen i den framåtlutade huvudställningen hos friska äldre kvinnor som bor i samhället. Journal of geriatric physical therapy, 32(1), 10-14.

Ogince, M., Hall, T., Robinson, K., & Blackmore, A. M. (2007). Den diagnostiska validiteten av det cervikala flexion-rotationstestet vid C1/2-relaterad cervikogen huvudvärk. Manuell terapi, 12(3), 256-262.

Olesen, J. (2018). Internationell klassificering av huvudvärkssjukdomar. The Lancet Neurology, 17(5), 396-397.

Stovner, L. J., Hagen, K., Jensen, R., Katsarava, Z., Lipton, R. B., Scher, A. I., ... & Zwart, J. A. (2007). Den globala bördan av huvudvärk: en dokumentation av huvudvärkens utbredning och funktionsnedsättning i hela världen. Cephalalgia, 27(3), 193-210.