• Migrän, som härstammar från grekiskans "hemikrania", kännetecknas av en bultande smärta på ena sidan av huvudet.
• Anfallen varar från några timmar till flera dagar och åtföljs ofta av sjukdomskänsla och ljus- eller ljudkänslighet.
• Prevalens: 1 av 5 kvinnor, 1 av 15 män, debuterar vanligen i tidig vuxenålder.

• Migränhuvudvärk utan aura: återkommande attacker som varar 4-72 timmar, ensidig pulserande smärta, måttlig till svår intensitet, förvärras av rutinmässig fysisk aktivitet, associerad med illamående, fotofobi och fonofobi.
• Migränhuvudvärk med aura: återkommande attacker med ensidiga fullt reversibla visuella, sensoriska eller CNS-symtom, följt av huvudvärk.
• Undersökningen omfattar provokationstest, uthållighetstest för nacken och bedömning av cervikal ROM.

• Delanalyser av fysioterapeutiska insatser visar att aerob träning och kombinerade fysiska/psykologiska insatser är effektiva för att minska migränanfallens längd.
• Aerobisk träning minskar migränens frekvens och varaktighet.
• Nackuthållighetsövningar kan vara till nytta för att minska migränens frekvens och intensitet.

Hall, T., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Långsiktig stabilitet och minimal detekterbar förändring av det cervikala flexions-rotationstestet. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 40(4), 225-229.

Hall, T. M., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Jämförande analys och diagnostisk noggrannhet av det cervikala flexion-rotationstestet. The journal of headache and pain, 11(5), 391-397.

Krøll, L. S., Hammarlund, C. S., Linde, M., Gard, G., & Jensen, R. H. (2018). Effekterna av aerob träning för personer med migrän och samtidig huvudvärk av spänningstyp och nacksmärta. En randomiserad, kontrollerad, klinisk studie. Cephalalgia, 38(12), 1805-1816.

Lemmens, J., De Pauw, J., Van Soom, T., Michiels, S., Versijpt, J., Van Breda, E., ... & De Hertogh, W. (2019). Effekten av aerob träning på antalet migrändagar, varaktighet och smärtintensitet vid migrän: en systematisk litteraturöversikt och metaanalys. The journal of headache and pain, 20(1), 1-9.

Lipton, R. B., Bigal, M. E., Diamond, M., Freitag, F., Reed, M. L. och Stewart, W. F. (2007). Förekomst av migrän, sjukdomsbörda och behovet av förebyggande behandling. Neurologi, 68(5), 343-349.

Luedtke, K., Allers, A., Schulte, L. H., & May, A. (2016). Effekt av sjukgymnasters insatser för patienter med huvudvärk och migrän - systematisk översikt och metaanalys. Cephalalgia, 36(5), 474-492.

Ogince, M., Hall, T., Robinson, K., & Blackmore, A. M. (2007). Den diagnostiska validiteten av det cervikala flexion-rotationstestet vid C1/2-relaterad cervikogen huvudvärk. Manuell terapi, 12(3), 256-262.

Olesen, J. (2018). Internationell klassificering av huvudvärkssjukdomar. The Lancet Neurology, 17(5), 396-397.

Stovner, L. J., Hagen, K., Jensen, R., Katsarava, Z., Lipton, R. B., Scher, A. I., ... & Zwart, J. A. (2007). Den globala bördan av huvudvärk: en dokumentation av huvudvärkens utbredning och funktionsnedsättning i hela världen. Cephalalgia, 27(3), 193-210.

Szikszay, T. M., Hoenick, S., von Korn, K., Meise, R., Schwarz, A., Starke, W., & Luedtke, K. (2019). Vilka undersökningstest upptäcker skillnader i nedsättningar av cervikala muskuloskeletala funktioner hos personer med migrän? En systematisk genomgång och metaanalys. Sjukgymnastik, 99(5), 549-569.