• Definition: MOH är en sekundär huvudvärkssjukdom som orsakas av regelbunden överanvändning av läkemedel mot huvudvärk. Det förekommer hos patienter med en redan befintlig huvudvärkssjukdom.

• Prevalens: 1-2% av befolkningen i allmänhet drabbas, och kvinnor löper 3-4 gånger större risk att drabbas än män. Den högsta prevalensen är i 40-årsåldern.

• Diagnostiska kriterier (ICHD-III):
  • A. Huvudvärk förekommer ≥15 dagar/månad hos en patient med en redan existerande huvudvärkssjukdom.
  • B. Regelbunden överanvändning under mer än 3 månader av ett eller flera läkemedel för akut och/eller symtomatisk behandling av huvudvärk. Överanvändning definieras som intag 15 dagar eller mer per månad för enkla analgetika (t.ex. paracetamol, NSAID) och 10 dagar eller mer per månad för triptaner eller liknande läkemedel.
  • C. Huvudvärken kan inte bättre förklaras av en annan huvudvärkssjukdom.

• Standard för vård: Det finns ingen allmänt accepterad vårdstandard på grund av otillräckliga data från randomiserade kliniska prövningar. Behandlingsframgången varierar och påverkas av patientens motivation, tidigare misslyckade avgiftningar, psykiatriska samsjukdomar och kulturella faktorer avseende tillgång till och kostnad för läkemedel.
• Rekommenderad förvaltning:
  • Ställ en korrekt diagnos och uteslut andra huvudvärkssjukdomar.
  • Informera patienten om MOH och vikten av att sluta med medicineringen.
  • Sätt plötsligt ut den överanvända medicinen, med eller utan akutmedicinering.
  • Utvärdera behovet av profylax före, i början av eller efter utsättning av läkemedel.
  • Uppföljning för att förhindra återfall och ge råd om framtida behandlingar.
• Uttag och uppföljning: De flesta patienter kan genomgå poliklinisk abstinensbehandling, men komplexa fall kan kräva slutenvård. Enligt ett konsensusprotokoll kan utsättning av läkemedel, stödjande behandling av utsättningssymtom, tidig förebyggande medicinering, symtomatisk behandling med ett annat läkemedel än det som överanvänds och en uppföljningsperiod på 6 månader vara till nytta för de flesta patienter.

Ekbom, K., & Hardebo, J. E. (2002). Klusterhuvudvärk: etiologi, diagnos och behandling. Droger, 62, 61-69.

Fischera, M., Marziniak, M., Gralow, I., & Evers, S. (2008). Incidens och prevalens av klusterhuvudvärk: en metaanalys av populationsbaserade studier. Cephalalgia, 28(6), 614-618.

Fontaine, D., Lanteri-Minet, M., Ouchchane, L., Lazorthes, Y., Mertens, P., Blond, S., ... & Lemaire, J. J. (2010). Anatomisk placering av effektiva elektroder för djup hjärnstimulering vid kronisk klusterhuvudvärk. Brain, 133(4), 1214-1223.

Goadsby, P. J., de Coo, I. F., Silver, N., Tyagi, A., Ahmed, F., Gaul, C., ... & Ferrari, M. D. (2018). Icke-invasiv vagusnervstimulering för akut behandling av episodisk och kronisk klusterhuvudvärk: en randomiserad, dubbelblind, sham-kontrollerad ACT2-studie. Cephalalgia, 38(5), 959-969.

Leone, M., D'amico, D., Frediani, F., Moschiano, F., Grazzi, L., Attanasio, A. och Bussone, G. (2000). Verapamil vid profylax av episodisk klusterhuvudvärk: en dubbelblind studie mot placebo. Neurologi, 54(6), 1382-1385.

Manzoni, G. C., Camarda, C., Genovese, A., Quintana, S., Rausa, F., Taga, A. och Torelli, P. (2019). Klusterhuvudvärk i relation till olika åldersgrupper. Neurologiska vetenskaper, 40, 9-13.

Matharu, M. S., Levy, M. J., Meeran, K. och Goadsby, P. J. (2004). Subkutan oktreotid vid klusterhuvudvärk: Randomiserad placebokontrollerad dubbelblind crossover-studie. Annals of Neurology: Official Journal of the American Neurological Association and the Child Neurology Society, 56(4), 488-494.

May, A., Leone, M., Afra, J., Linde, M., Sándor, P. S., Evers, S. och Goadsby, P. J. (2006). EFNS riktlinjer för behandling av klusterhuvudvärk och andra trigeminala-autonoma cefalalgi. European Journal of Neurology, 13(10), s. 1066-1077.

Mir, P., Alberca, R., Navarro, A., Montes, E., Martínez, E., Franco, E., ... & Lozano, P. (2003). Profylaktisk behandling av episodisk klusterhuvudvärk med intravenös bolus av metylprednisolon. Neurologiska vetenskaper, 24, 318-321.

Navarro-Fernández, G., de-la-Puente-Ranea, L., Gandía-González, M., & Gil-Martínez, A. (2019). Endogen neurostimulering och fysioterapi vid klusterhuvudvärk: ett kliniskt fall. Hjärnforskning, 9(3), 60.ISO 690

Obermann, M., Holle, D., Naegel, S., Burmeister, J., & Diener, H. C. (2015). Alternativ för farmakoterapi vid klusterhuvudvärk. Expertutlåtande om farmakoterapi, 16(8), 1177-1184.

Olesen, J. (2018). Internationell klassificering av huvudvärkssjukdomar. The Lancet Neurology, 17(5), 396-397.