• Smärta i främre ljumsken
• Smärta runt trochanter som strålar ner till knäet

Patientprofil

• Mestadels män i åldern 20-40 år
• Idrottare: Främst inom idrotter där individen utsätts för höga skjuvkrafter eller repetitiva flexions- och rotationsrörelser i höftleden (ishockey, fotboll, yoga, kampsporter, häcklöpning)

Patofysiologi

Det finns två morfologiska typer av FAI:

• "Cam" (B): Lårbenshuvudet är inte runt och kan inte artikulera ordentligt med acetabulum. Upprepade stötar utsätter brosket för skjuvkrafter och orsakar med tiden skador på den antero-superiora acetabulära labrum.
• "Pincer" (C): En förstorad acetabulär kant orsakar påverkan på lårbenshalsen och efterföljande impinging av labrum. Den skapade hävarmen leder till en bakåtriktad rörelse av lårbenshuvudet som orsakar skador på brosket.
• "Mixed": En kombination av de två (B&C)

Smärtmekanismer
Mekanisk nociceptiv smärta, belastnings- och rörelseberoende, typisk on-off-mekanism; lokal, djup, stickande smärta som eventuellt strålar ut till knäet.

Imponerande och skjuvande krafter leder till skador eller degeneration av labrum och ledbrosk. Initial inflammation möjlig.

Kurs

Många människor uppvisar inga symtom och morfologin behöver inte nödvändigtvis vara avgörande för patologin. Det är inte heller känt vilka individer med cam- eller pincer-morfologi som kommer att utveckla symtomatisk FAI. Hos dem som behandlas för FAI-syndrom tenderar symtomen att förbättras fram till återgång till idrott med kirurgiska resultat som visar förbättringar efter 2, 5 och 10 år. Konservativ behandling har visat liknande framgång och diskuteras i avsnittet om behandling. Utan behandling kommer symtomen sannolikt att förvärras med tiden.

Historia

Lång historia, patienterna har genomgått många diagnoser/undersökningar/konsultationer och behandlingar, smygande symtomdebut, det kan ha förekommit ett trauma.

• Lokal
• Stickande smärta som ibland strålar ut till knäet
• Påträngande känsla

Fysisk undersökning

Inspektion
Inga avvikelser, kan uppvisa akut skyddsställning

Aktiv undersökning
Belastad flexion-rotation är smärtsam (t.ex. knäböj, ta på sig strumpor eller skor i stående) i akuta stadier orsakar även lätt flexion smärta. Styrkan i Gluteus maximus kan vara nedsatt

Funktionell bedömning
Patienten kan demonstrera smärtsamma rörelser mycket bra. Ofta idrottsspecifika rörelser

Särskilda tester

Neurologisk
negativ

Passiv undersökning
Fysiologiska rörelser är begränsade, särskilt flexion, intern rotation och adduktion av höften. Hård slutkänsla på grund av benpåverkan. Muskellängden i iliopsoas och quadriceps/rectus femoris kan vara förkortad

Differentiell diagnos

För unga individer:

1. Överansträngning i adduktorer
2. Bursit
3. Förstuvning av ledband
4. Ljumskbråck
5. Problem med IVD i ländryggen

Allmänt tillämpligt:

1. Artrit
2. SIJ-dysfunktion
3. Osteofyter i lederna
4. Fraktur i lårbenshalsen
5. Nekros i lårbenshuvudet

Strategi

Unga patienter (vanligtvis idrottare) behandlas ofta kirurgiskt. I annat fall bör du börja med konservativ behandling. Kirurgisk behandling endast om konservativ metod inte ger någon förbättring

Interventioner

Konservativ: Lastning i smärtfri zon. Lugna ner irritation, undvik slutrörelser, stärk lokala muskler med fokus på höftextensorer, stretching av ventral muskelgrupp (iliopsoas, rectus femoris), NSAID i tidig fas, intraartikulära kortikosteroidinjektioner

Kirurgisk: Labrumrekonstruktion, shaving av acetabulum, modellering av lårbenshalsen

1. Leunig, M. och R. Ganz, [Femoroacetabulärt impingement. En vanlig orsak till höftbesvär som leder till artros]. Unfallchirurg, 2005. 108(1): p. 9-10, 12-7.
2. Horisberger, M., et al, [Femoroacetabulärt impingement i höften vid idrott - en översikt för idrottsläkare]. Sportverletz Sportschaden, 2010. 24(3): p. 133-9.
3. Philippon, M.J., et al, Klinisk presentation av femoroacetabulärt impingement. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 2007. 15(8): p. 1041-7.
4. Kusma, M., et al, [Femoroacetabulärt impingement. Klinisk och radiologisk diagnostik]. Orthopade, 2009. 38(5): p. 402-11.
5. J. Schwarz, "Här kan mobilisering skada" Redaktör. 2010, Georg Thieme Verlag KG: Physiopraxis Die Fachzeitschrift fur Physiotherapie. s. 34-36.
6. Leibold, M.R., P.A. Huijbregts och R. Jensen, Concurrent criterion-related validity of physical examination tests for hip labral lesions: a systematic review. J Man Manip Ther, 2008. 16(2): s. E24-41.
7. Leunig, M., et al., [Femoroacetabulärt impingement: utlösande faktor för utveckling av coxartros]. Orthopade, 2006. 35(1): p. 77-84.
8. Bahringer, K. FAI Det femoroacetabulära impingementet