I allmänhet kan det uppträda på alla delar av huvudet
Ofta: frontalt, retroorbital, occipital, temporalt

Patientprofil

• Kvinna > Man
• Alla åldrar
• 15-20% av all återkommande huvudvärk är cervikogen

Patofysiologi

Avtryckare

• Stress
• Långvariga kroppsställningar (sömn, sittande aktivitet)
• Rörelser i smärtsam riktning: t.ex. rotation-extension

Orsak

• Cervikal dysfunktion
• Konvergens mellan N. Trigeminus och spinalnerver i övre halsryggradens segment. Irritation av strukturer som innerveras av de tre första halsryggradsnerverna (muskler, diskus, kotartärer, inre halspulsådern, fasetter)
• Exakt identifiering av den påverkade strukturen som orsakar huvudvärken är inte möjlig på grund av närheten till trigeminusnerverna
• Bidragande faktorer kan spela en viktig roll i etiologin: Sömnstörningar, stress, psykologiska faktorer, kost, allergier etc.

Smärtmekanismer

• Mekanisk nociceptiv: Rörelseberoende, riktningsspecifik, on/off-karaktäristik
• Ischemisk nociceptiv: Smärta som framkallas under långvariga statiska ställningar
• Maladaptiv central sensitisering: Bidragande faktorer påverkar smärtupplevelsen
• Motorutgång: Förändring av muskeltonus och rörelse

Kurs

Huvudvärken föregås av nacksmärtor. Den smärtsamma periodens varaktighet varierar från timmar till dagar. Förbättring av symtomen inom 3 månader efter avslutad behandling. Måttlig till god effektivitet

Historia

Anamnesen varierar (oftast lång), huvud-/ryggtrauma (WAD, fall) i anamnesen4, nacksmärta föregår huvudvärk, patienten beskriver postural belastning under ADL men misslyckas ofta med att beskriva en specifik trigger (<50%), andra överensstämmande huvudvärkstyper, smärtan blev gradvis värre + andra (migränliknande) symtom

• Unilateral/bilateral med en dominant sida: smärtan byter inte sida
• Gnagande, pulserande, bultande
• Smalt band runt huvudet
• Begränsad ROM i C-spine: särskilt hög cervikal rotation
• Strålande smärta: refererad smärta
• Inte skarp fotografering
• Måttlig till svår
• Börjar i nacken
• Kan ha migränliknande symtom: illamående, fotofobi, yrsel etc.

Fysisk undersökning

Inspektion
Kranio-cervikal vinkel (linjen från taggutskottet C7 till örats tragus) är <51° (normal): Ø 44,5% i den symtomatiska populationen (± 2,3 SD)

Aktiv undersökning
Bedöm rörelsen både kvalitativt och kvantitativt

Funktionell bedömning
Patienten kan demonstrera provocerande rörelser

Särskilda tester

Neurologiska
inga onormala fynd

Passiv undersökning
PPIVM & PPAVM C0-C2: lokal stelhet i rotation/extension centralt och lateralt; möjlig skyddande muskelspasm ner till CTJ

Ytterligare tester
CCFT, koordination öga-huvud

Differentiell diagnos

1. Huvudvärk av spänningstyp
2. Migrän
3. Hjärnhinneinflammation
4. Kranial arterit
5. Subaraknoidalblödning
6. Tumör
7. Fraktur

Strategi

Börja med patientutbildning. Manuella ingrepp vid C-spine, träning av motorisk kontroll, stretching och förstärkning av cervikala muskler, samt eliminering av bidragande faktorer.Mål: Smärtlindring, förbättrad funktion, anpassning av ADL och eliminering av möjliga bidragande faktorer

Interventioner

Patienten måste förstå vad som utlöser och orsakar smärtan för att förstå sin situation och behandlingsstrategi

Minskning av bidragande faktorer: Ändrad livsstil

Stress: Avslappningsövningar, uthållighetsträning 3-4 gånger/vecka som en del av en hobby

Sov: Övervaka sömncykler och anpassa: tillräckligt många timmar, regelbundet mönster

Ergonomi på arbetsplatsen: Anpassa arbetsplatsen och de dagliga arbetsuppgifterna

Diet: Rådgör med dietist för att anpassa matvanorna

Mobilisering/manipulering av C/T-spine

Djupa nackböjningsövningar, allmän förstärkning av övre delen av kroppen, stretching

Dagbok om huvudvärk: Få individuell insikt i sambandet mellan huvudvärk och specifika aktiviteter

1. Antonaci, F., Bono, G., och Chimento, P. (2006). Diagnostisering av cervikogen huvudvärk. J Headache Pain, 7(3), 145-148. doi:10.1007/s10194-006- 0277-3
2. Bogduk, N. (2001). Cervikogen huvudvärk: anatomisk grund och patofysiologiska mekanismer. Curr Pain Headache Rep, 5(4), 382-386.
3. Fredriksen, T. A., Antonaci, F., & Sjaastad, O. (2015). Cervikogen huvudvärk: för viktig för att lämnas odiagnostiserad. J Headache Pain, 16(1), 6. doi:10.1186/1129-2377-16- 6
4. Frese, A., Schilgen, M., Husstedt, I. W., & Evers, S. (2003). [Patofysiologi och klinisk manifestation av cervikogen huvudvärk]. Schmerz, 17(2), 125-130. doi:10.1007/s00482-002- 0194-6
5. Piekarz, H. v. (2011). Zervikogener Kopfschmerz. I P. Westerhuis, R. Wiesner (red.), Klinische Muster in der Manuellen Medizin (vol. 2, s. 269-279). Stuttgard: Thieme Verlag.
6. Sargent, J. D., Baumel, B., Peters, K., Diamond, S., Saper, J. R., Eisner, L. S.; Solbach, P. (1988). Avbryta en migränattack: naproxennatrium v ergotamin plus koffein. Headache, 28(4), 263-266.Stovner, L. J., Zwart, J. A., Hagen, K., Terwindt, G. M., & Pascual, J. (2006). Epidemiologi av huvudvärk i Europa. Eur J Neurol, 13(4), 333-345. doi:10.1111/j.1468-1331.2006.01184.x