Stickningar/parestesi i tummen till långfingret med utstrålning till underarmen. Bilateral presentation möjlig

Patientprofil

• Kvinna > man
• 40-60 år gammal
• Förekomst hos kvinnlig städpersonal 48%.
• Gravida kvinnor upp till 62%.

Patofysiologi

Ofta uppträder symtomen hos patienter med yrken som innebär repetitiva och kraftfulla handuppgifter. Detta kan leda till svullnad i senorna som gör karpaltunneln trängre och komprometterar medianusnerven. Praktiskt taget allt som kan orsaka en sådan förträngning kan vara en möjlig orsak till CTS:

• Trauma: radiusfraktur, blödning, luxation av karpalbenet
• Tumörer: lipom, ganglion, osteofyter
• Svullnad i senor
• Artrit

Dessutom finns det riskfaktorer som är förknippade med perifera nervsjukdomar som CTS. Dessa är graviditet, fetma, hypotyreos, njursvikt, diabetes och reumatoid artrit

Kurs

Det naturliga förloppet för CTS rapporteras vara ganska ogynnsamt med 32% - 58% av patienterna som har ett negativt resultat vid en ettårsuppföljning.

Förloppet vid konservativt behandlad CTS är mycket varierande men rapporteras bli bättre med tiden. Det finns dock rapporter om att risken för återfall är 85% mellan ett och fyra år efter avslutad behandling.

Historia

Lång historia, utan trauma: Patienter tenderar att vänta länge innan de konsulterar en läkare på grund av intermittent symtomförlopp. Vid trauma: trauma kan vara orsak till symtom.

• Strålning
• Djup
• Elektrifierande
• Obehaglig stickande känsla
• Domningar
• Problem med finmotoriska uppgifter
• Ledande symptom: domningar i händerna

Fysisk undersökning

Inspektion
Muskelatrofi m. abd. pollicis, handleden verkar kvadratisk

Aktiv undersökning
Styrka: brister i m. abd pollicis brevis & m. opponens pollicis. Möjligen flasktecken (förlust av styrka vid grepp)
Finmotoriska uppgifter: Svårigheter att greppa små föremål

Funktionell bedömning
Inte alltid lätt att påvisa; palmarflexion i lutande eller slutläge; i avancerade stadier kan flasktecken förekomma

Särskilda tester

Neurodynamik

ULTT 1 och 2

Passiv undersökning
ROM och ledspel: Handled, tumme, armbåge, axel, C-spine: inga specifika avvikelser vid CTS; undersökning av C-spine PPIVM PPAVM för att utesluta ryggradspåverkan

Ytterligare tester
Ultraljud och/eller elektrisk neurografi bör göras för ytterligare diagnostik eftersom Sens/Spec för specialtester är dålig

Differentiell diagnos

1. Radikulärt syndrom C6/C7
2. TOS
3. Polyneuropati
4. Skada på medianusnerven eller PEP (t.ex. pronatorsyndrom)
5. Polymyalgi
6. Raynauds syndrom

Strategi

Konservativ eller kirurgisk behandling. I båda fallen är målet att dekomprimera och skapa utrymme för nerven att röra sig. Kirurgisk frigöring endast om konservativ behandling inte ger någon framgång

Interventioner

Konservativ: Tejpning, ortoser, neurodynamiska tekniker, mobilisering av karpalben, mobilisering av handled, ultraljud, kortikosteroider

Det finns inga tydliga bevis för vilken konservativ behandling som är mest effektiv

Kirurgisk: Delning av retinakulum för att dekomprimera nerven

1. Mondelli, M., et al, Karpaltunnelsyndrom och ulnarisneuropati vid armbågen hos golvstädare. Neurophysiol Clin, 2006. 36(4): p. 245-53.
2. Ablove, R.H. och T.S. Ablove, Förekomst av karpaltunnelsyndrom hos gravida kvinnor. WMJ, 2009. 108(4): p. 194-6.
3. H, A., Diagnostik und Therapie des Karpaltunnelsyndrom, A. G, Redaktör. 06/2012,Deutsche Handchirurgie.
4. Wong, S.M., et al, Diskriminerande sonografiska kriterier för diagnos av karpaltunnelsyndrom. Arthritis Rheum, 2002. 46(7): p. 1914-21.
5. Buch-Jaeger, N. och G. Foucher, Correlation of clinical signs with nerve conduction tests in the diagnosis of carpal tunnel syndrome. J Hand Surg Br, 1994. 19(6): p. 720-4.
6. Katz, J.N., et al, Karpaltunnelsyndromet: diagnostisk nytta av anamnesen och resultaten av den fysiska undersökningen. Ann Intern Med, 1990. 112(5): p. 321-7.
7. Sucher, B.M. och A.L. Schreiber, diagnos av karpaltunnelsyndrom. Phys Med Rehabil Clin N Am, 2014. 25(2): p. 229-47.
8. Bekkelund, S.I. och C. Pierre-Jerome, Does carpal canal stenosis predict outcome in women with carpal tunnel syndrome? Acta Neurol Scand, 2003. 107(2): p. 102-5.
9. Kamolz, L.P., et al, Karpaltunnelsyndrom: en fråga om hand- och handledskonfigurationer? J Hand Surg Br, 2004. 29(4): p. 321-4.
10. Marshall, S., G. Tardif och N. Ashworth, Lokal kortikosteroidinjektion vid karpaltunnelsyndrom. Cochrane Database Syst Rev, 2007(2): s. CD001554.
11. Feuerstein, M., et al, Klinisk behandling av karpaltunnelsyndrom: en 12-årig genomgång av resultaten. Am J Ind Med, 1999. 35(3): p. 232-45.