• Smärta bakom eller runt knäskålen som strålar ut i hela knät

Patientprofil

• Kvinna > man eller kvinna = man
• 15-25 år gammal
• Inget trauma i anamnesen

Patofysiologi

Mekanisk nociceptiv smärta med partiell inflammatorisk komponent i det akuta skedet. Ingen definitiv orsak. Irritation på grund av flera mekaniska faktorer, vilket orsakar kontinuerlig patellofemoral stress. Ökad patellofemoral stress kan orsaka mikrotrauma i broskytor som leder till degeneration. Broskskador är dock inget direkt tecken på PFPS. I historiken finns det vanligtvis en topp i aktivitet/belastning.

Kurs

Lång kurs. 60% av patienterna med patellofemoralt smärtsyndrom har symtom vid en uppföljning efter 1 år och 40% vid en uppföljning efter 6 år.

Historia

Vanligtvis kort sjukdomshistoria - patienter tenderar att ignorera tidiga symtom och undviker att konsultera sjukvårdspersonal. Behandlingen inleds omedelbart efter att du har träffat din PCP. Vissa patienter rapporterar ett trauma (patellafraktur, korsbandsoperation, ligamentlesioner). Vanligtvis finns det ingen trauma. Patienterna motionerar regelbundet.

• Lokal
• Diffus
• Intensiv
• Djup värk
• Känsla av instabilitet/att ge vika

Fysisk undersökning

Inspektion
Felinställning: Dålig fot- och/eller knäaxel, skillnad i benlängd, skillnad i utveckling av quadriceps sida vid sida

Funktionell bedömning
Hukande; sittande på hälar; step-up

Aktiv undersökning
Eventuell svaghet i quadriceps, svaghet i höftabduktorer och yttre rotatorer

Passiv undersökning
Möjliga PROM-begränsningar av patella; möjlig kontraktion av m. gastrocnemius, begränsad höft-ROM och rörlighet i ländryggen  

Differentiell diagnos

1. Artrit i knäled
2. Ligamentskada
3. Meniskskada
4. Osteofyter
5. Remitterad smärta från höft eller ländrygg

Strategi

Patientutbildning, passiv symtomlindring, aktiva övningar för höft- och knämuskler

Interventioner

Passiv: Tejp, NSAID hjälper i det akuta skedet, Patientutbildning, Sulor

Aktiv: Behandla biomekanik i nedre extremiteterna, förstärkning av quadriceps, förstärkning av höftabduktorer, stretching av hamstrings/gastrocnemius, gångträning

1. Boling, M., et al, Könsskillnader i incidens och prevalens av patellofemoralt smärtsyndrom. Scand J Med Sci Sports, 2010. 20(5): p. 725-30.
2. Heintjes, E., et al, Farmakoterapi för patellofemoralt smärtsyndrom. Cochrane Database Syst Rev, 2004(3): s. CD003470.
3. Peterson, W., Das femoropatellare Schmerzsyndrom, i Orthopädische Praxis, A. Ellermann, redaktör. 2010, Medizinisch Literarische Verlagsgesellschaft MBH: Uelzen.
4. Piva, S.R., et al, Predictors of pain and function outcome after rehabilitation in patients with patellofemoral pain syndrome. J Rehabil Med, 2009. 41(8): p. 604-12.
5. Grelsamer, R.P. och J.R. Klein, Biomekaniken i den patellofemorala leden. J Orthop Sports Phys Ther, 1998. 28(5): p. 286-98.
6. Clijsen, R., J. Fuchs och J. Taeymans, Effectiveness of Exercise Therapy in Treatment of Patients With Patellofemoral Pain Syndrome: En systematisk genomgång och metaanalys. Phys Ther, 2014.
7. Klipstein, A. och A. Bodnar, [Femoropatellärt smärtsyndrom - konservativa terapeutiska möjligheter]. Ther Umsch, 1996. 53(10): p. 745-51.
8. Crossley, K., et al, Patellar taping: stöds den kliniska framgången av vetenskapliga bevis? Man Ther, 2000. 5(3): p. 142-50.
9. Rixe, J.A., et al, En genomgång av behandlingen av patellofemoralt smärtsyndrom. Phys Sportsmed, 2013. 41(3): p. 19-28.
10. Böhni, U., Seiten aus dem Handbuch Manuelle Medizin. S.12-15, Theorie des Reizsummenprinzip am WDR-Neuron (Ikeda 2003, Sandkühler 2003). 28.10.2011,Thieme Verlag.