Inledning

Genom att anpassa den ordning i vilken lederna rörs under Upper Limb Neurodynamic Test 1 (ULNT1) kan det bli lättare att avgöra var medianusnerven utsätts för störst påfrestning. ULNT1, som är utformad för att skapa spänning i medianusnerven, har använts för att utvärdera muskuloskeletala tillstånd som karpaltunnelsyndrom och cervikal radikulopati. Användningen av sekvensering i ULNT1 tros ge mer belastning i medianusnerven, vilket är användbart i klinisk praxis för att differentiellt diagnostisera olika ursprung för nervrelaterad patologi. Studier på likvor visade dock att olika sekvenseringsmanövrar inte förändrade belastningen under ULNT1. För att förstå hur Upper Limb Neurodynamic Test 1 Sequencing fungerar och fylla luckan i den biomekaniska förståelsen genomfördes denna undersökning på ett urval av friska deltagare.

Metoder

För detta ändamål genomfördes en tvärsnittsstudie som omfattade 35 asymtomatiska vuxna i åldrarna 18-65 år. Shear-wave velocity som ett mått på nervstyvhet mättes med ultraljud vid handleden och armbågen under tre olika ULNT1-sekvenser med deltagaren liggande på rygg:

1. Standardsekvensen ULNT1 med följande ordning: axelabduktion, extern rotation, supination av underarmen, extension av handled/finger och extension av armbågen.
2. ULNT1 med en proximal-till-distal sekvens som följer ordningen cervikal kontralateral lateral flexion, axelabduktion, extern rotation, armbågsextension, underarms supination och handleds-/fingerextension.
3. Distal-till-proximal ULNT1-sekvens med första handleds-/fingerextension, underarmssupination, armbågsextension, extern rotation och axelabduktion.

Deltagarna instruerades att säga "stopp" när de kände någon sensorisk reaktion, t.ex. stickningar eller smärta, under de olika manövrerna i Upper Limb Neurodynamic Test 1 Sequencing.

Det primära effektmåttet var förändringen i skjuvvågshastighet från startpositionerna till slutpositionerna för de tre ULNT1-sekvenserna. En högre skjuvvågshastighet indikerar en styvare nerv.

Resultat

Ultraljudsanalysen vid handleden visade att:

• I förhållande till utgångsläget ökade alla tre ULNT1-sekvenserna skjuvvågshastigheten och därmed medianusnervens styvhet. Det innebär att medianusnerven får en effektiv spänning under ULNT1.
• När de olika ULNT1-sekvenserna jämfördes resulterade ULNT1-standard och ULNT1 med en distal-till-proximal sekvens i högre stelhet i medianusnerven vid handleden.
• Medianusnerven utsattes för störst påfrestning i ULNT1-sekvensen distal till proximal

Inga skillnader i skjuvvågshastighet observerades vid armbågen mellan de olika sekvenserna. Återigen visade varje sekvens en ökning av skjuvvågshastigheten och därmed nervstyvheten mellan viloläget och de 3 olika ULNT1-sekvenserna.

Användningen av olika sekvenser påverkade ledpositionerna i slutfasen. I standardproceduren ULNT1 rapporterade deltagarna att de sensoriska symtomen uppstod under armbågssträckning vid en genomsnittlig vinkel på 146°. När ULNT1 proximal-till-distal utfördes rapporterade de flesta deltagarna sensoriska svar under armbågssträckning vid i genomsnitt 155° och endast tre deltagare rapporterade att sensoriska symtom uppstod vid handledssträckning vid i genomsnitt 39°. ULNT1 distal-till-proximal sekvens deltagarna rapporterade att de kände sensoriska svar när glenohumeral abduktion initierades vid en genomsnittlig vinkel på 48°.

Frågor och funderingar

Den aktuella studien visade att när distal-till-proximal Upper Limb Neurodynamic Test 1 Sequencing administrerades var stelheten i medianusnerven vid handleden högst. Detta stödjer tidigare forskning om neurodynamisk testning och sekvensering. Nyligen publicerade Bueno-Gracia et al. (2024) rapporterade en förbättring av den diagnostiska noggrannheten för karpaltunnelsyndrom med neurodynamisk testsekvensering jämfört med deras tidigare studie 2015. Studien från 2015 visade en sensitivitet och specificitet på 57,9% respektive 84,2%, vilket ökade till 65,7% respektive 95,7% vid distal-till-proximal ULNT1-sekvensering.

I den aktuella studien använde författarna inte scapular depression under ULNT1. Detta är märkligt eftersom beskrivningen av ULNT inkluderar scapular depression.

Generaliserbarheten kan vara begränsad till friska populationer eftersom inga deltagare med nervrelaterad patologi eller symtomatologi ingick.

Prata nördigt med mig

I denna studie användes en tvärsnittsdesign, vilket innebär att mätningarna gjordes vid en specifik tidpunkt. Genom att inkludera deltagare som rapporterade sensoriska förändringar under ULNT1 i ett intervall mellan 120° och 170° av armbågssträckningen försökte författarna få med ett homogent urval. Detta kan vara viktigt eftersom användningen av en tvärsnittsdesign och en grupp deltagare innebär att det inte sker någon randomisering vid baslinjen för att säkerställa att lika grupper inkluderas.

Ultraljudsmätningarna standardiserades hos alla deltagare genom att bilderna togs på två fördefinierade platser: vid pronator quadratus-muskeln omedelbart proximalt om handleden och omedelbart proximalt om armbågen.

Ordningsföljden för Upper Limb Neurodynamic Test 1 Sequencing var randomiserad och utfördes av endast en undersökare. Ledens rörelseomfång mättes med en goniometer, vilket kan ha gett upphov till mätfel eftersom deltagaren var tvungen att hålla kvar positionen där han eller hon sa stopp för att kunna mäta ledens vinkel.

ULNT1 utförs ofta när det finns en misstanke om att medianusnerven kan ha bidragit till uppkomsten av neuropatisk smärta. Den aktuella studien bekräftade också att ULNT1 är effektiv när det gäller att sätta medianusnerven under spänning.

Budskap att ta med sig hem

När man försöker skilja mellan nervrelaterade muskuloskeletala sjukdomar kan ULNT1 vara värdefullt vid misstanke om problem med medianusnerven. Ett distalt mediannervrelaterat problem som karpaltunnelsyndrom skulle diagnostiseras bättre genom att utföra en ULNT1 med distal till proximal sekvensering. Å andra sidan kan Upper Limb Neurodynamic Test 1 med sekvensering från proximal till distal vara mer användbart för att återge symtom på cervikal radikulopati.

Referens

Gianluca, C., Estébanez-de-Miguel, E., Albarova.Corral, I., Malo-Urriés, M., Shacklock, M., Montaner-Cuello, A., ... & Bueno-Gracia, E. (2024). Mediannervens stelhet vid tre rörelsesekvenser i neurodynamiskt test 1 för övre extremiteterna: en ultraljudsstudie med elastografi av skjuvvågor. Muskuloskeletal vetenskap och praxis, 103221.