Kliniskt mönster Huvud/Hals Huvud/Nacke 16 maj 2024

Klusterhuvudvärk

Klusterhuvudvärk

Inledning

  • Klusterhuvudvärk är en primär typ av huvudvärk som kännetecknas av intensivt smärtsamma attacker.

  • Livstidsprevalensen är cirka 0,12%, med en 1-års prevalens på 53 per 100.000 personer. Förhållandet mellan män och kvinnor är cirka 4,3:1. I en svensk kohort rapporterades 1-års prevalensen bland befolkningen i arbetsför ålder till 0,054%.

Klinisk presentation

  • Diagnostiska kriterier (ICHD-III):
    • A. Måste ha minst fem attacker som uppfyller kriterierna B-D.
    • B. Allvarlig eller mycket allvarlig ensidig orbital, supraorbital och/eller temporal smärta som varar 15-180 minuter om den inte behandlas.
    • C. Åtföljd av minst ett av följande symtom ipsilateralt till huvudvärken: konjunktival injektion/lacrimation, nästäppa/rhinorré, ögonlocksödem, svettning i pannan/ansiktet, miosis/ptos eller en känsla av rastlöshet/agitation.
    • D. Frekvensen av attacker varierar från en gång varannan dag till 8 per dag.

Behandling

  • Akut attackhantering:
    • 100% syrgasbehandling: Rekommendationsnivå A för klusterhuvudvärk, effekt hos cirka 66% av patienterna, effekt på mindre än tio minuter.
    • Triptaner: Subkutant sumatriptan eller zolmitriptan i nässpray är behandlingar på nivå A-indikation.
    • Alternativ: oktreotid, ergotamin och intranasalt lidokain, även om läkemedelsresistens förekommer i 10-20% av de svåra fallen.
  • Förebyggande behandling:
    • Suboccipital blockad: Den enda förebyggande metod som rekommenderas på nivå A, med minimala biverkningar.
    • Verapamil: Den vanligaste förskrivna profylaktiska medicinen, med början på 240 mg en gång dagligen. Regelbundna EKG rekommenderas på grund av biverkningar på hjärtat.
    • Glukokortikoider: För kortvarig användning vid episodisk klusterhuvudvärk, med hög svarsfrekvens men betydande långvariga biverkningar.
    • Andra mediciner: Litium, valproinsyra, melatonin och intranasalt capsaicin har använts i förebyggande syfte.
  • Kirurgiska och neuromodulerande behandlingar:
    • Elektrisk stimulering: Av ganglion sphenopalatine, occipitalnerven och vagusnerven. Djup hjärnstimulering av hypothalamus har visat sig vara effektivt i läkemedelsresistenta fall.
    • Stimulering av vagusnerven: Ett alternativ för patienter som inte behöver en implantat.
  • Sjukgymnastik: För närvarande finns det inga etablerade fysioterapeutiska interventioner för patienter med klusterhuvudvärk, och det finns endast fallstudier som undersöker kombinationen av endogen neurostimulering och fysioterapi.
FYSIOTUTORS APP

Ladda ner den nya Physiotutors-appen

Är du redo för en revolution inom lärande?

Upplev Physiotutors innehåll som du älskar i vår nya app.

LADDA NER NU
App-bannerns utvalda bild

Referenser

Ekbom, K., & Hardebo, J. E. (2002). Klusterhuvudvärk: etiologi, diagnos och behandling. Droger, 62, 61-69.

Fischera, M., Marziniak, M., Gralow, I., & Evers, S. (2008). Incidens och prevalens av klusterhuvudvärk: en metaanalys av populationsbaserade studier. Cephalalgia, 28(6), 614-618.

Fontaine, D., Lanteri-Minet, M., Ouchchane, L., Lazorthes, Y., Mertens, P., Blond, S., ... & Lemaire, J. J. (2010). Anatomisk placering av effektiva elektroder för djup hjärnstimulering vid kronisk klusterhuvudvärk. Brain, 133(4), 1214-1223.

Goadsby, P. J., de Coo, I. F., Silver, N., Tyagi, A., Ahmed, F., Gaul, C., ... & Ferrari, M. D. (2018). Icke-invasiv vagusnervstimulering för akut behandling av episodisk och kronisk klusterhuvudvärk: en randomiserad, dubbelblind, sham-kontrollerad ACT2-studie. Cephalalgia, 38(5), 959-969.

Leone, M., D'amico, D., Frediani, F., Moschiano, F., Grazzi, L., Attanasio, A. och Bussone, G. (2000). Verapamil vid profylax av episodisk klusterhuvudvärk: en dubbelblind studie mot placebo. Neurologi, 54(6), 1382-1385.

Manzoni, G. C., Camarda, C., Genovese, A., Quintana, S., Rausa, F., Taga, A. och Torelli, P. (2019). Klusterhuvudvärk i relation till olika åldersgrupper. Neurologiska vetenskaper, 40, 9-13.

Matharu, M. S., Levy, M. J., Meeran, K. och Goadsby, P. J. (2004). Subkutan oktreotid vid klusterhuvudvärk: Randomiserad placebokontrollerad dubbelblind crossover-studie. Annals of Neurology: Official Journal of the American Neurological Association and the Child Neurology Society, 56(4), 488-494.

May, A., Leone, M., Afra, J., Linde, M., Sándor, P. S., Evers, S. och Goadsby, P. J. (2006). EFNS riktlinjer för behandling av klusterhuvudvärk och andra trigeminala-autonoma cefalalgi. European Journal of Neurology, 13(10), s. 1066-1077.

Mir, P., Alberca, R., Navarro, A., Montes, E., Martínez, E., Franco, E., ... & Lozano, P. (2003). Profylaktisk behandling av episodisk klusterhuvudvärk med intravenös bolus av metylprednisolon. Neurologiska vetenskaper, 24, 318-321.

Navarro-Fernández, G., de-la-Puente-Ranea, L., Gandía-González, M., & Gil-Martínez, A. (2019). Endogen neurostimulering och fysioterapi vid klusterhuvudvärk: ett kliniskt fall. Hjärnforskning, 9(3), 60.ISO 690

Obermann, M., Holle, D., Naegel, S., Burmeister, J., & Diener, H. C. (2015). Alternativ för farmakoterapi vid klusterhuvudvärk. Expertutlåtande om farmakoterapi, 16(8), 1177-1184.

Olesen, J. (2018). Internationell klassificering av huvudvärkssjukdomar. The Lancet Neurology, 17(5), 396-397.

Ladda ner vår GRATIS app