Tillstånd Huvudvärk 20 januari 2023

Migrän | Diagnos & behandling | Allt en fysioterapeut behöver veta

Migrän

Sjukgymnastik för migrän | Bedömning & behandling

Introduktion & Epidemiologi

Ordet "migrän" härstammar från det grekiska ordet "hemikrania", som så småningom översattes till latin som "hemigranea", vilket så småningom översattes till "migrän" på franska. De kännetecknas av en bultande smärta på ena sidan av huvudet, och migrän är en måttlig till svår huvudvärk.
Migränattacker är intrikata processer i hjärnan som ofta varar från några timmar till flera dagar. Utan aura är migrän vanligast (75 procent av fallen).
Dessutom upplever många människor symtom som att de känner sig sjuka eller illamående, liksom ökad känslighet för ljus eller ljud.
Ungefär 1 av 5 kvinnor och 1 av 15 män lider av migrän, vilket gör det till en utbredd medicinsk sjukdom. Det är vanligtvis i tidig vuxen ålder som de börjar.

 

Epidemiologi

Stovner et al. (2007) fann en livstidsprevalens på 14% för migrän. Migrän är ungefär tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. De första episoderna börjar ofta under puberteten och förekomsten ökar fram till 35-39 års ålder innan den minskar, särskilt efter klimakteriet(Lipton et al. 2007).  Dessutom ligger den på andra plats efter ryggsmärta när det gäller antalet år som människor lever med ett handikapp.

När man tittar på den nuvarande förekomsten av olika former av huvudvärk är TTH den vanligaste formen hos den vuxna befolkningen i hela världen med en genomsnittlig förekomst på 42%, följt av migrän med 11%(Stovner et al. (2007). Följande diagram visar den nuvarande förekomsten av olika former av huvudvärk i olika åldersgrupper(Stovner et al. (2007):

 

Följande figur visar förekomsten av huvudvärk på olika kontinenter runt om i världen:

Gillar du det du lär dig?

Följ en kurs

  • Lär dig varifrån som helst, när som helst och i din egen takt
  • Interaktiva onlinekurser från ett prisbelönt team
  • CEU/CPD-ackreditering i Nederländerna, Belgien, USA och Storbritannien

Klinisk bild och undersökning

ICD-H III definierar följande kriterier för att diagnostisera migränhuvudvärk utan aura:

Återkommande huvudvärk som yttrar sig i attacker som varar 4-72 timmar. Typiska kännetecken för huvudvärk är ensidig lokalisering, pulserande kvalitet, måttlig eller svår intensitet, förvärrad av rutinmässig fysisk aktivitet och samband med illamående och/eller fotofobi och fonofobi.

Diagnostiska kriterier:

A. Minst fem attacker1 som uppfyller kriterierna B-D

B. Huvudvärksattacker som varar 4-72 timmar (obehandlade eller utan framgång behandlade)2;3

C. Huvudvärken har minst två av följande fyra kännetecken:

1. Ensidig lokalisering:

  1. pulserande kvalitet
  2. måttlig eller svår smärtintensitet
  3. förvärras av eller orsakar undvikande av rutinmässig fysisk aktivitet (t.ex. att gå eller gå i trappor)

2. Under huvudvärk minst ett av följande:

    1. illamående och/eller kräkningar
    2. fotofobi och fonofobi

 

Migrän med aura definieras enligt följande:

Återkommande attacker, som varar i minuter, av ensidiga fullt reversibla visuella, sensoriska eller andra symtom från centrala nervsystemet som vanligtvis utvecklas gradvis och vanligtvis följs av huvudvärk och associerade migränsymtom.

Diagnostiska kriterier:

A. Minst två attacker som uppfyller kriterierna B och CB. Ett eller flera av följande helt reversibla aurasymptom:

  1. visuell
  2. sensorisk
  3. tal och/eller språk
  4. motor
  5. hjärnstammen
  6. näthinnan

C. Minst tre av följande sex egenskaper:

  1. minst ett aurasymptom sprider sig gradvis under ≥5 minuter
  2. två eller flera aurasymptom uppträder efter varandra
  3. varje enskilt aurasymptom varar i 5-60 minuter1
  4. minst ett aurasymptom är ensidigt2
  5. minst ett aurasymptom är positivt3
  6. auran åtföljs av, eller följs inom 60 minuter av, huvudvärk

D. Kan inte bättre förklaras av en annan ICHD-3-diagnos.

Undersökning

I jämförelse med friska kontroller skiljer sig migränpatienter åt vid provokationstest och uthållighetstest för nacken.
Som jämförelse kan nämnas att Szikszay et al. (2019) genomförde en systematisk granskning och metaanalys av skillnaderna mellan MSK-nedsättningar hos migränpatienter och friska personer.
De rekommenderar att man inkluderar tester för begränsad cervikal ROM, inklusive flexions- och rotationstest, framåtriktad huvudposition och smärttrösklar för tryck.

Målet med provokationstest är att återskapa den smärta som patienten känner igen. På så sätt kan du bekräfta lokaliseringen av nociception i de cervikala strukturerna, vilket eventuellt kan leda till refererad smärta till huvudet. Provokativ testning för CGH kan göras med de tekniker som visas i följande flik, medan fenomenet med refererad smärta till huvudet vid huvudvärk av spänningstyp och migrän kan provoceras fram med Watson-testet:

Även om inga tydliga gränsvärden anges kan prestationstiden ge en indikation på nackflexorernas uthållighet:

Rörelseomfånget i övre halsryggen i rotationsriktningen kan bedömas på ett tillförlitligt och exakt sätt med Flexion-Rotation Test(Hall et al. 2010a, Ogince et al. 2007, Hall m.fl. 2010b). Om testet är positivt kan det ge en indikation på begränsad rotation i segment C1/C2. I sin tur kan hypomobilitet i C0/C1 eller C2/C3 leda till denna begränsning av rotationen i C1/C2. Så vid ett positivt test måste vi fortfarande utföra intervertebral rörelsebedömning av alla övre cervikala segment för att hitta det dysfunktionella segmentet.

100% gratis hemträningsprogram för huvudvärk

Hemträningsprogram för huvudvärk
Gillar du det du lär dig?

Följ en kurs

  • Lär dig varifrån som helst, när som helst och i din egen takt
  • Interaktiva onlinekurser från ett prisbelönt team
  • CEU/CPD-ackreditering i Nederländerna, Belgien, USA och Storbritannien

Behandling

I översikten och metaanalysen av Luedtke et al. (2016) visade delanalyser av de olika fysioterapeutiska insatserna att aerob träning och en kombination av fysiska och psykologiska insatser var effektiva för att minska migränanfallens längd, men det fanns inga studier som använde manuell terapi, triggerpunktsbehandling eller styrketräning. I sin systematiska översikt och metaanalys redovisade Lemmens et al. (2019) bekräftar att aerobisk träning verkar kunna minska migränfrekvensen med en genomsnittlig minskning på 0,6 ± 0,3 migrändagar/månad. Krøll et al. (2018) undersökte effekterna av aerobisk träning hos migränpatienter med samtidig TTH och nacksmärta och fann attträningen minskade migränfrekvensen, smärtintensiteten och varaktigheten före och efter interventionen. Jämfört med kontrollgruppen nådde resultaten dock inte signifikans.

Om nackens uthållighet är nedsatt kan det vara bra att prova följande träningsprogram:

 

 

 

Referenser

Hall, T., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Långsiktig stabilitet och minimal detekterbar förändring av det cervikala flexions-rotationstestet. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 40(4), 225-229.

Hall, T. M., Briffa, K., Hopper, D. och Robinson, K. (2010). Jämförande analys och diagnostisk noggrannhet av det cervikala flexion-rotationstestet. The journal of headache and pain, 11(5), 391-397.

Krøll, LS, Hammarlund, CS, Linde, M., Gard, G., & Jensen, RH (2018). Effekterna av aerob träning för personer med migrän och samexisterande spänningshuvudvärk och nacksmärta. En randomiserad, kontrollerad, klinisk prövning. Cephalalgi ,38 (12), 1805-1816.

Lemmens, J., De Pauw, J., Van Soom, T., Michiels, S., Versijpt, J., Van Breda, E., ... & De Hertogh, W. (2019). Effekten av aerob träning på antalet migrändagar, varaktighet och smärtintensitet vid migrän: en systematisk litteraturöversikt och metaanalys. The journal of headache and pain, 20(1), 1-9.

Lipton, RB, Bigal, ME, Diamond, M., Freitag, F., Reed, ML och Stewart, WF (2007). Migränprevalens, sjukdomsbörda och behovet av förebyggande terapi. Neurologi ,68 (5), 343-349.

Luedtke, K., Allers, A., Schulte, LH, & May, A. (2016). Effekten av interventioner som används av fysioterapeuter för patienter med huvudvärk och migrän — systematisk översikt och metaanalys. Cephalalgi ,36 (5), 474-492.

Ogince, M., Hall, T., Robinson, K., & Blackmore, A. M. (2007). Den diagnostiska validiteten av det cervikala flexion-rotationstestet vid C1/2-relaterad cervikogen huvudvärk. Manuell terapi, 12(3), 256-262.

Olesen, J. (2018). Internationell klassificering av huvudvärkssjukdomar. The Lancet Neurology, 17(5), 396-397.

Stovner, LJ, Hagen, K., Jensen, R., Katsarava, Z., Lipton, RB, Scher, AI, … & Zwart, JA (2007). Den globala bördan av huvudvärk: en dokumentation av huvudvärkprevalens och funktionshinder över hela världen. Cephalalgi ,27 (3), 193-210.

Szikszay, T. M., Hoenick, S., von Korn, K., Meise, R., Schwarz, A., Starke, W., & Luedtke, K. (2019). Vilka undersökningstest upptäcker skillnader i nedsättningar av cervikala muskuloskeletala funktioner hos personer med migrän? En systematisk genomgång och metaanalys. Sjukgymnastik, 99(5), 549-569.

Gillar du det du lär dig?

Följ en kurs

  • Lär dig varifrån som helst, när som helst och i din egen takt
  • Interaktiva onlinekurser från ett prisbelönt team
  • CEU/CPD-ackreditering i Nederländerna, Belgien, USA och Storbritannien
Online-kurs

Lär dig äntligen att diagnostisera och behandla patienter med huvudvärk

ANMÄLA DIG TILL DENNA KURS
Bakgrund för banner för onlinekurs (1)
Onlinekurs om huvudvärk
Recensioner

Vad kunderna har att säga om denna onlinekurs

Ladda ner vår GRATIS app