Syftet med denna blogg är att sammanfatta de viktigaste aspekterna av varför vi kanske inte lyckas uppnå optimala resultat efter en främre korsbandsskada och/eller främre korsbandsrekonstruktion. Observera att denna sammanfattning inte är avsedd att skuldbelägga någon. Men bara för att försäkra oss om att vi kan göra bättre ifrån oss i framtiden.
1) Avsaknad av kliniskt tillämpliga riktlinjer
Den första begränsningen som vi för närvarande har att hantera är att det endast finns ett begränsat antal eller att det saknas kliniskt tillämpliga riktlinjer för rehabilitering efter främre korsbandsskada och främre korsbandsrekonstruktion. Vissa riktlinjer har publicerats, men dessa är fortfarande mycket allmänna och ospecifika.
2) Skillnaden mellan forskning och praktik
För det andra finns det en tydlig klyfta mellan vad vi vet från forskningen och vad som vanligtvis görs i klinisk praxis. Detta kan bero på många orsaker. För många av oss fysioterapeuter kan det till exempel vara svårt att hålla oss uppdaterade. Med tanke på att mycket forskning fortfarande ligger bakom en betalvägg och att vi ofta har minimal tid att gräva i de enskilda studierna när vi arbetar hela dagen på kliniken. Vår ACL Rehab online-kurs kan naturligtvis erbjuda ett bra tillfälle att uppdatera sig igen. Som jag nämnde i mina första punkter är forskningsresultaten dessutom ofta alltför ospecifika för att kunna tillämpas direkt i klinisk praxis.
3) De flesta patienter är inte redo när RTS
Ett tredje viktigt hinder för att uppnå optimala resultat efter en korsbandsskada är att många patienter inte är redo när de återvänder till idrotten. Många patienter återvänder bara för att de tror att de kan komma tillbaka utan test, utan kriterier eller bara baserat på tid efter skada eller rekonstruktion. De saknar ofta den fysiska, psykologiska och fysiologiska kapacitet som krävs för att framgångsrikt återgå till idrott och prestation. Härigenom ökar risken för en andra främre korsbandsskada eller andra skador på nedre extremiteterna eller minskad prestationsförmåga och lägre livskvalitet.
4) Ingen kriteriebaserad progression
Nummer fyra är faktiskt relaterad till den föregående punkten. Många terapeuter låter idrottarna gå vidare i rehabprocessen utan kriterier eller med kriterier som kanske inte är tillräckliga för att klara av kraven i nästa fas eller återgång till idrott. En rehab som bygger på kriteriebaserade progressioner kan vara till stor hjälp för att sätta upp tydliga mål och styra din träningsordination efter patientens funktionsnivå.
5) Rehabilitering av låg kvalitet
Punkt 5 är också mycket viktig och handlar om kvaliteten på rehabiliteringen. Utan optimal rehab kommer du inte att uppnå de resultat du uppnår eller vill uppnå. Vi ser dock att rehabkvaliteten ofta är relativt dålig i allmänhet (Dingenen et al. 2021), inte för alla, men i allmänhet. Och även om det kan vara mycket svårt att definiera en rehabverksamhet av hög kvalitet finns det några viktiga punkter att ta hänsyn till. För det första tror jag att vi ofta misslyckas med att uppnå en idrottsutövares fulla potential. Detta kan bero på att det i allmänhet inte finns tillräckligt med kunskap om alla aspekter som behöver tränas. Eller en brist på kunskap och färdigheter för att kunna rikta in sig på alla de aspekter som behöver tas upp i ditt rehabprogram för att återgå till idrott och återgå till prestation. Dessutom är vi ofta inte tillräckligt specifika i våra träningsrecept. Ett detaljerat träningsrecept är viktigt för att uppnå önskade träningsmål. En av punkterna här som vi också tog upp i denna onlinekurs är det faktum att rehab ofta är underbelastat. Vi måste träna hårt och smart för att få de resultat som vi vill uppnå, särskilt om vi verkligen vill återgå till idrottsprestationer.
6) Rehabilitering är ofta brådskande
I punkt sex vill jag påminna dig om att det inte finns någon anledning att stressa under rehabiliteringen. Det får inte förekomma att man hoppar över några steg eller faser för att påskynda återhämtningen. Men i verkligheten går vi ofta för snabbt fram under rehabiliteringen. Vi vet att man både ur ett funktionellt och ur ett biologiskt perspektiv behöver tid för att uppnå maximal potential efter den här typen av allvarlig skada. I min onlinekurs använder vi en kombination av kriterier som fokuserar på patienternas funktionella status i kombination med tiden efter skadan och eventuellt även rekonstruktionen.
Det viktigaste budskapet från denna sjätte punkt är alltså: skynda dig inte. Ha tålamod. Ta dig tid att förbättra dig och nå dina mål. Ur en patients perspektiv kan rehabilitering efter en korsbandsskada vara en mycket tuff resa.
7) Bristande efterlevnad och motivation
Studier har visat att patientens följsamhet till rehabprogrammet och motivation att genomföra rehab är avgörande för prognosen för utfallet. Du kan ha det bästa rehabprogrammet i världen, men ett träningsprogram kan bara vara effektivt när det görs på ett effektivt sätt. Patienter som har sämre följsamhet, patienter som inte följer programmet som det ska och patienter som har lägre motivation att genomföra rehabträningen får vanligtvis mindre optimala resultat efter korsbandsskada och rekonstruktion. Vi som sjukgymnaster spelar en nyckelroll när det gäller att motivera patienterna och se till att de följer behandlingen så bra som möjligt. Till exempel genom att ställa realistiska förväntningar, ha en öppen kommunikation med dina patienter och sätta upp mål på både kort och lång sikt. Ge feedback och engagera patienten i rehabprogrammet. Kom ihåg att utveckla ditt program, gör det utmanande och glöm inte att ha lite kul.
8) Rehabiliteringen är inte individanpassad
I en scoping review av Linda Truong et al 2020 rapporterades att många psykologiska, sociala och kontextuella faktorer är närvarande och påverkar alla stadier av återhämtningen efter en traumatisk idrottsrelaterad skada. En bättre förståelse av dessa faktorer, både vid skadetillfället och under hela rehabiliteringen, kan bidra till att optimera hanteringen av skador. Eller för att uppnå önskat resultat för patienten, t.ex. att främja återgång till idrott men också att främja långsiktig livskvalitet och långsiktig ledhälsa. Det vi ofta gör fel är att vi inte riktar in interventionen tillräckligt på den enskilda personen framför oss. Ingen rehab kommer att vara exakt likadan. Inte bara på grund av de fysiska funktionsnedsättningar som är förknippade med en främre korsbandsskada eller -rekonstruktion, utan också på grund av de psykologiska, sociala och kontextuella faktorer som har ett starkt inflytande på återhämtningsprocessen.
Det viktigaste budskapet här är att behandla personen, inte bara knäet.
9) Dålig kommunikation
Under hela rehabprocessen är det viktigt med en tydlig och öppen kommunikation mellan alla inblandade intressenter. Beroende på idrottarnas nivå och ålder kan olika personer vara involverade. Först tänker vi naturligtvis på personen själv. Vi använder ett patientcentrerat arbetssätt. Det är inte du som fysioterapeut som ska vara viktig. Allt handlar om patienten. Du arbetar under en lång tidsperiod med den här patienten, så se till att bygga upp en stark relation mellan patient och terapeut. Dessutom är det viktigt att kommunicera med ortopeden vid en eventuell operation, med läkaren, idrottstränaren, föräldrarna, kanske styrke- och konditionstränare i vissa fall; alla andra personer som kan vara inblandade. Alla som är involverade i processen ska vara på samma linje. Alla ska veta vilka de specifika målen och faserna är och vad patienten kan göra eller inte göra. Personligen tror jag att vi som fysioterapeuter kan ha en ledande roll i hela den här processen. Detta kan dock förändras över tid under vissa omständigheter, t.ex. kan styrke- och konditionstränare ta över när patienten ska tillbaka till prestationsträning och omskolning på planen. Särskilt på en högre nivå, när det gäller att få en spelare att prestera igen. Det är verkligen lagarbete. På en lägre nivå kan det vara så att sjukgymnasten tar ledningen genom hela rehabiliteringsprocessen.
Budskap att ta med sig hem: Arbeta tillsammans. Dela beslut och använd öppen kommunikation med en patient i centrum.
Rehabilitering av främre korsbandet: Från teori till praktik
Denna unika onlinekurs erbjuder en fantastisk möjlighet till fortbildning för kliniker som behandlar patienter med främre korsbandsskador.
10) Regler och begränsningar i hälso- och sjukvårdssystemet
Hälso- och sjukvårdssystemets regler och begränsningar spelar också en roll. Det beror på vilket landsting du arbetar i, vilket försäkringsbolag patienten har eller patientens ekonomiska situation. Antalet besök hos sjukgymnasten kan variera avsevärt. Vissa patienter kanske bara har några få sessioner för att slutföra hela rehabprogrammet, vilket naturligtvis också kan försämra kvaliteten på programmet. Och det kan också leda till svårare progressioner på alla nivåer som behövs för att komma tillbaka till prestationen. I det här fallet är det ännu viktigare att patientutbildningen är mycket tydlig och att man försöker få patienten att följa programmet och vara motiverad att delta i rehabprogrammet.
Om du klickar på den här länken kan du också hitta en sammanfattning av dessa 10 punkter i den infografik som jag har gjort åt dig. Jag hoppas att du får en trevlig läsning och att du kan dra lärdom av dessa punkter för att förbättra kvaliteten på ditt rehabprogram.
Tack för att du läste!
Bart
